Alla inlägg under mars 2014

Av manhofs - 31 mars 2014 23:56

Den sista veckan känns det som om jag befunnit mig på ett Ryskt straffläger och jobbat så att hela kroppen ömmar   . Hinner knappt kolla fb men de korta stunderna jag är inne och gillar blir jag avis på alla som är ute och tränar sina hundar i det soliga vädret.

Har Ni extremt tråkigt kan Ni ju kolla in min bildblogg av hur man flyttar ett växthus. Absolut ingen enkel och lätt operation men fantastiska killar har hjälpt till och gjort det omöjliga möjligt   


   


Nya betongfundament är gjutna , isolering nergrävd och träramen uppspikad. Lizzie får istta i koppel då hon är rädd för maskinerna och ligger i hundkojan och trycker hela dagarna. När hon är i lina kopplar hon lustigt nog av och solar   


       


Vitlöken,gräslöken,persikoträdet,fikonen och vindruvorna  grävdes upp och kördes iväg med dumpern   


     


Dom sista plattorna drog jag upp.


     


I Fredags byggde vi en konstruktion som vi hoppades skulle hålla för att lyfta växthuset   . Sedan tog vi rondellen och skar av alla gamla fästen.


 


 


Allt gick som vi hoppade så växthuset fick sova över natten på gruset medasn jag jobbade och samlade kraft   


             


Det tog över 2 timmar att sakta köra upp växthuset. Perre körde och jag och Gerry lotsade honom upp. VI fick snurra runt på huset för att komma förbi stolpar och träd, men äntligen kom det på plats   


 

 


Ofattbart att min gröna oas nu är borta och jämnad med marken  . Känns tungt i hjärtat men det är inget att göra åt. Bara att kavla upp armarna och skapa sig en ny oas. Nu blir jag trött....och deppig    vad som hände i söndags och idag kommer imorgon.




                                                  
                Sov gott / Susan   

ANNONS
Av manhofs - 28 mars 2014 00:11

   Som många bloggläsare redan vet försöker jag sedan lång tid tillbaka att få Kommunen att stå för sina åttaganden och återställa mitt staket som dom rev samt plantera ny häck som dom kastade. Detta har jag ju kontrakt på med kommunen, men trotts tjat så händer inget    .


Dom har ju även satt igen dikena så min tomt är full med vatten    . Skitkul om man vill odla ris men det är inget för en Svenne till potatisätare som mig    . Nu har jag fått rådet att gå vidare till förvaltningsrätten. Det är tydligen dom som avgör tvister mellan privatpersoner och kommuner.


Jag är även sur över att en stor del av mina tujor skulle tillbaka som inte var häck. När dom grävde upp min tomt flyttade dom tillfälligt på lite andra buskar och ställde dom ett par tomter längre bort. När jag bad dom köra tillbaka mina växter struntade  killarna i det och hänvisade till att det skulle kommunen stå för. Kommunen menar nu på att marken är såld till Järntorget så det är dom jag ska be om att få tillbaka växterna av. Som Ni ser har dom inte ens grävt ner kablar och jag har längre inget dike då dom höjde vägen. Så allt skit rinner in på min tomt och det är lika högt med vatten hela vägen upp till gräset.   


   


I morse tog jag min första långpromenad på ett bra tag då jag blev sjuk för över 1 ve sedan. Har inte varit så risig på många år och det tar tid att få upp flåset igen. När jag är som längst borta ringer min vän P och undrar vart jag är?

Han väntar med en dumper som jag önskat och grävmaskin hemma hos mig. Fasiken vad jag blev lycklig. P vet hur han får en kvinna att kvittra, dumper och grävmaskin = total lycka.  Tar mig på pigga ben så fort jag orkade hem och så satte vi igång.


     


Jag skottar ut och Perre kör upp jorden. 2 flak får räcka, nu har jag lite att leka med   . Det var vassa sprängstenar som tittade upp och dom vill jag täcka över.


 


Den här tomten har en äldre man köpt med sin ca 35 år yngre Thailändsak flicka. Självklart sågade dom ner varenda buske. Här ligger mina hundgårdar så självklart skäller nu hundarna mkt mera. Vilket självklart stör dom   . Nu börjar dom vänja sig vid att det springer folk där bakom i ett men jag gillar inte insynen som har blivit och idag kom jag på en genial ide   


Perre fick ge mig körlektioner på dumpern. Sedan följde han motvilligt med ut på vägarna för att sno tillbaka mina buskar. Ha ha ho ho vad jag garvade   .  Tok kärring ute på dumper och sladdar med efterjagande grävmaskin för ngr ynka buskar skull . Men nu är det en prinsip sak och kommunen eller vem det nu är som påstår att dom äger mina buskar kan ta och hoppa   


   


Här står MINA buskar och bara väntar på att matte ska rädda hem dom   


       


Jag var så uppeldad så vi fyllde hela jäkla dumpern och så fick Perre fylla skopan innan vi rattade hemåt. Jag såg knappt vart jag körde   och självklart hoppade växeln ut, men bilarna väntade så snällt på mig och mitt lass   

   


Väl hemma igen satte vi igång och planterade om dom arma buskarna. Ngr fick bli häck mot nya grannen.


 


Många av mina svunna 4-benta vänner ligger begravda här   . Flyttade om min lilla minneslund   


 


Hittade en begravd glasflaska när jag började gräva   


 


Och en väldigt stor daggmask kom glidande förbi....


 


Undra om dom blir förvånade när dom upptäcker att allt är borta?   

Känns faktiskt lite roligt, nästan som om jag pallat mina egna buskar. Men rätt ska vara rätt. Jag har köpt dom, vattnat och skött dom i 4 år, fått löfte om att allt skulle hem igen, vilket troligen aldrig kommer att ske.

Nu löste jag det på mitt sätt. Egentligen är dom inte så fina längre, men det gör inget. Nu är dom hemma igen....och jag har lärt mig att köra dumper  och fått revansch 



                                                  


                  Bye bye / Susan   


ANNONS
Av manhofs - 26 mars 2014 23:35

Våren har ju kommit och sedan ngn vecka har jag dragit igång med hundträningen med lite blandade mål   . Känner mig så grymt taggad att åter igen får kiva upp i ottan och rulla ut på vägarna för spårdagens morgonlottning.


Börjar ju bra med lottningen med och kom direkt med på mina första tävlingar   .


Men jag tar och backar lite i tiden och börjar med lite bilder från en trevlig spårsöndag i Vaxholm. Janne/Sanna, Jonathan / Annika och jag möttes  upp för en spårdag med lite uppletande. Riktigt härligt väder och bra marker. Båda mina hundar fick problem i spåren men bättre att det sker på träning än tävling. Sällskapet trevligt och korven god så vad gör väl det.


         


Varannan onsdag tränar jag med en grupp som åker runt på olika klubbar och tränar. Botkyrka bk var det som hägrade förra gången.


 


Pysen flyger elegant över hindret till Ingalill   


 


Curt och Dona har en härlig kontakt   


 


Fika och hångla lite måste man ju göra med     . Synd bara att dom satans kråkorna åt upp resten av mina mockarutor jag hade bakat   


   


Allt lär ju inte jag mina hundar. Schäfrarna här lär lilla  bc:n att det är både roligt och nyttigt att tugga på pinnar som skräpar i trädgården   

Lizzie verkar väldigt oförstående   


Men se efter ngr lektioner fattade hon det roliga   


   



Nej nu blev jag trött. Dags att hoppa i sängen. Fler hundbiler kommer nästa gång   



                                                  
                  Ciao / Susan   

Av manhofs - 17 mars 2014 19:28

Jag hoppades förra året att 2014 skulle bli ett lugnt år utan massa med ”måsten”   .

Ett år med tid för träning i mängder, fisketurer i båten med abborrar på upp till 2 kg som bara hoppade in i båten av sig själva, blommodlande i min trädgård så knäna lackades röda och händerna blev nariga.

Men allt var bara en dröm   .


December han inte börja innan lantmäteriet kom ut och styckade upp grannens tomter i 3. Han har sålt av 2 st och där blir det nu nya hus. 2 gånger tidigare har jag mätt upp min tomt som Ni kan se på kvittona.


   


Men det var inget värt nu för nu mäter de via satelit vilket innebar att jag förlorade på viss ställen upp till 2 meter, som jag vann på andra sidan. Hur är det möjligt att en tomtgräns kan ändra sig så enormt? När jag köpte min tomt 1984 kom grannen över och sa att förra ägaren hade byggt en friggebod för nära hans tomtgräns, den stod längre in än växthuset och jag fick flytta den.


   


Nu åker jag på att flytta växthuset och staketet   .

Tänkt på det om Ni köpte tomt. Tar Ni ut kommunen för att de ska mäta upp er tomtgräns så kräv att de sätter dubb som dom har gjort nu. Hos mig satte de träpinnar som såklart har ruttnat bort och nu kan jag inte bevisa ett dugg.

Blir så matt och trött och har svårt att sova. Grubblar halv nätterna och ingen har jag att prata med eller be om hjälp. Ta advokat är lätt att säja men jag har inte pengar att bråka med.

Det är bara att bita ihop och hugga i. Blir ju värre för folk som har garage mm när nya tekniken tar vid   


 


Här ska det stå.


 




 

 

Syrenhäcken fick flytta och likaså lampan   .

Kunde inte bara köra över alla mina snödroppar   så jag samlade ihop alla och så ska  domfå ny jord att stå i   


Världens bästa Perre rullade in så satte vi igång förra veckan. Vi grävde ut en ram som jag ska isolera mot frosten.


     


Ett block med isolerskivor bar jag undan en mörk natt när dom bygde mitt hus och gömde uppe i skogen     

Jag har lite andra planer för dom med. Sedan tog jag kniven och delade dom på 45 cm st.


 


Ngr ynka bullar var jag värd efter att ha handjagat runt med spade   . Hade hellre suttit i maskin   


         


Trogna schäfrar är med hela dagarna och kollar att vi sköter oss   . Harig bc gömmer sig i hunkojan och syns inte till på hela dagarna. Jätte tråkigt men hon gick i löp i fredags och är räddare en vad hon tidigare varit för mkt just nu   eller argare.


 


Syrenen får bo i grunden ett tag. All plank hjälpte Pappsen   mig att hämta från bredgården. Impregnerade och 4,80 långa är ingen lek. Det ska bli nya ramen.


  


Lördag/Söndags ägande jag mig att att plocka undan alla fina ölands stenar som jag ska bygga upp ngn annan stans.




   

         


Tog en kofot och ryckte upp alla gamla plattor så att jag kan köra ut jorden som ligger brevid och plantera nya träd samt tuja häck. Har Ni ngt tipps på snabbväxande träd som blir höga ?

Trodde jag äntligen skulla få sova gott efter en hård jobbar helg men nu har jag så ont i ryggen så jag får knapra dicklofinak och foten dunkar efter en tung platta som slank ur näven   


   


Vad skulle jag göra utan min Pappa ? Han ställer upp i ur och skur     , som här då jag inte orkade släpa bort det tung staketet.


Det var förra veckans jobb. Nu hinner jag kurera mig till nästa vecka då det sätter igång igen.



                                           Ingen vila ingen ro   / Susan

Av manhofs - 10 mars 2014 22:28

Våren har knackat på dörren och vi såg både citronfjärilar och tussilago i helgen    I trädgården har det med börjat gro så smått.


         


Rabarber tittar redan upp   


 


Detta lilla träd som jag glömt namnet på   börjar spricka upp .


 


Inne i växthuset fortsätter mitt fikon att gro och persikoträdet börjar knoppas   


   


Mina Thailändska växter gror med    och ännu har ingen kilat vidare   


     


Försökte fråga flera stycken i Thailand hur jag skulle sköta min nöt men det verkar inte vara ngt dom grubblar på   . Dom växer helt enkelt överallt och sköter sig själva. 2-4 månader borde den leva på sin egna mjölk i nöten , men det var helt sinad nu.

Funderade på att låta den torka ut och ha den som en rolig bordsdekoration när det är dags att dricka grogg som roligt minne   . Men jag kunde inte låta bli att ge den en chans att gro så nu får vi se hur den tar sig   


 


Tiger är väldigt glad över att matte häger med näsan ner i rabatterna igen, och hjälper mer än gärna till   .


 


Dags att redan sova. Nya projekt tar vid imorgon, mot min vilja   men det är bara att bita i sura äpplet, kavla upp ärmarna och öppna plånboken   



                                                  
                  Ciao / Susan   

Av manhofs - 6 mars 2014 23:24

Många av mina vänner undrar vad jag egentligen gör när jag åker och tävlar i spår och hur kan jag lägga så mkt tid på att träna det?


Det är väl som i all tävling, vill man bli bra måste man träna och är man två så gäller det att träna sin partner med. Gäster kan säga att ” det var ju hunden som var duktig och vann ”. Personligen ser jag all sport/ träning mellan djur och förare som team work och båda parter måste göra sitt bästa för att få uppleva en lyckad tävling. Ingen part klarar sig utan den andra och självklart har föraren tränat och dresserat djuret.


Det ligger timtals med träning bakom alla mina tävlingshundar och för att klara utmaningarn måste man hela tiden utmana, vidarutveckla och träna sin hund i varierande träng, miljö, tidpunkt på dygnet och årstider. Jag kommer att visa lite olika filmsnuttar på vad jag tränar på i varje övning. Detta spår är 1500 meter och har bara legat i 30 minuter vilket gör att det är lite svårare för hundarna att följa spåret, vinden och luften gör helt enkelt att det slår upp på gräs och grenar. Ju längre det har legat ju mer exakt kan en tränad hund följa spåret.


Oftast samlas man mellan kl. 7-8 på morgonen på klubben för lottning av startnummer, 10-15 st brukar få komma till start. När det är vår tur lotsas man ut i skogen och en tävlingsledare visar en markerad ruta. Domarna står vid sidan om. Lizzie som tävlar i högre spår ska ha en ruta på 30x30 meter och inom 4 minuter ska hon ha tagit upp spåret och gått åt rätt hål. Spåret ska vara 80-100 minuter gammalt.

Hunden måste själv jobba sig ut, hitt spåret och sedan avgöra åt vilket håll det gå och börja följa det,

Vanliget är att hunden bakspårar, d.v.s går åt fel håll och då hamnar man på 7 poäng för detta moment istället för 10 om dom går åt rätt håll. Kan säga att det är jäkligt surt att börja en tävling med bakspår, man tappar 30 poäng och det är mkt.


 


Spåret i högre klass ska vara 1200 m långt med vinklar åt både höger och vänster och så ska dom hitta 8 st pinnar inom 30 minuter.Varje pinne är värd 19 poäng och sista pinnen är alltid lång.


      


 


Här är lite olika pinnhögar från förra årets tävlingar. Eftersom det ofta är folk ute och tränar från hemma klubben i skogen hittar man ofta lite andra saker än bara tävlingspinnarna, som är märkta med datum och sph nr.

I första högen hittade P en gammal pinne utan datum som alltså ngn som tränat glömt.

Andra högen var 10 poäng.

3:e högen hittade P bara 4 pinnar och efter mkt strul och en trött P var vi tvungna att bryta, hon hade inte en aning om vart vi var.

I sista högen gick Lizzie fint ut och tog två sph som hon växlade emellan och hittade 10 saker, men det drog ut på tiden och vi fick inte fortsätta.

Harhundarna tuggat på pinnarna blir det poängavdrag.



  

Porsche spårar alltid lugnt och fokuserat, fullt fokus på spåret och låter sig inte störas av omgivningarna. Hon är inte så förtjust i pinnarna utan älskar att spåra så jag vill att hon ska stanna till och så byter vi godis mot pinne. Ofta kan hundar vara slarviga i vinklar. Det går åt vänster eller höger men hunden tuffar på rakt fram. Här ser Ni hur P kommer på att hon gått över vänster vinkel, vänder om och jobbar sig tillbaka, tar upp spåret i en cirkel för att fastställa hållet och så vidare. Ni ser även ett vanligt problem, linan trasslar in sig.



 

Här kommer vi längst åkern och vinklar vänster. Där har jag lurat P och gått 10 meter åt höger, för att sedan gå tillbaka i samma spår och upp vänster istället, det kallas återgång. En slarvig hund slösar mkt tid på att fortsätta upp för berget men P märker direkt att det tog slut, jobbar sig tillbaka och så vidare.


 


Här kommer vi i ngt som kallas trängskifte. Vi kommer från ett blött kärr in i en torr och vindstilla granskog och ut i en glänta där det blåser, Ni ser hur nosen åker upp. Matte halkar lite på pinnar och rycker och sliter lite men hon jobbar på. Efter berget får hon vad som kallas tapp, hon tappar spåret. På en tävling hade jag ju aldrig kunnat hjälpa henne för jag har ju ingen aning om vart spåret går utan det gäller att lite på hunden och hänga på. Lita på hunden gör jag till en viss gräns men flera gånger i mitt liv har jag räddat upp en situation där hunden har varit lost, kanske för den har valt vilda djur en bit, det händer att dom byter spå, t.ex om det går en svampplockare i mitt spår. På träning kan man inte hjälp son hund för den lär sig snart att inte ta i om det blir motigt utan vänder sig om och ber föraren spåra vidare. Men med is i magen så hänger jag på och lyckligt nog kom hennes belöning ganska fort, vilket ökar hundens självförtroende och motivation nästa gång att jobba vidare.


 


Lizzie har väldigt bråttom i spåret och far som en ekorre fram lite hit och dit. Lusigt nog så hittar hon alla sina pinnar. Här har jag bundit fast en pinne som hon får kampa loss. Det ökar motivationen till att hitta pinnarna för dom är inte bara döda och tråkiga. Men får dom leka för mkt med pinnarna blir det lätt tugg och det gillar inte domarna så jag varierar mkt belöning och saker dom får spåra efter.


  
 


 

Här kommer Lizzie ut från tät skog vilket igen gör att det blir svårt i en öppen glänta som sedan blir fält. Det blåser ofta mkt. I detta fall luktade det riktigt skunk, skit, dött djur och jag var beredd att hjälpa henne över detta parti. Men jag gillar att utmana mina hundar för på tävling vet man inte vad man möter. Vid stenen hade jag gjort en återgång och gått en 10 meter åt höger, men hon bryr sig inte om att gå ut där, utan läser av att jag har kommit tillbaka och gått åt vänster. Jag har ju grävling på min tomt men inte luktar det som det gjorde här. Tycker hon löser denna uppgift med MVG min lilla sockerbit. Eftersom det var ett svårt parti för henne la jag ut en extra rolig belöning, bollen som vi kastade och kampade med. Nästa gång det blir motigt vill hon jobba vidare.


Tja mina vänner, nu kanske ni fattar lite mer av vad jag sysslar med på mina lediga dagar.

Kul va?   




                                                  


       Kram på er/ Susan   

IGS

Av manhofs - 3 mars 2014 23:27

Lizzie har fått sitt första cert.


Nej skumpan flödar inte och ngr glädjetjut går inte att höra   

Råkade av en slump läsa på Lizzies Pappas fb sida att han tyvärr har fått IGS och flera av hans valpar har insjuknat eller bara testat positiva som bärare för IGS. Jag kan bara lyfta på hatten och ge Gunnel Bodström en eloge över  hur öppet och ärligt hon går ut och talar om hur det står till   


Eftersom jag själv inbillar mig att Lizzie är en extremt bra bc planerade jag, om mina misstankar bevisade sig sanna ta en kull valpar   på min sockerbit i framtiden och jag har redan börjat kika på hanar.


Jag ringde upp Inga-Lill och Olle som fött upp Lizzie och vi bestämde oss för att åka och testa alla våra hundar ( dom har 3 st bc )


Tyvärr så visade sig att Lova och syster Gippa är bärare av IGS men mamma Reva är fri. Mitt blodprov tog inte autobahn hem så det kom 2 ve senar, och även Lizzie har IGS   

Först blev jag ledsen men när jag läst på lite om sjukdomen kändes det helt ok. Hon kan inte bli sjuk och behöver ingen medicin vilket är viktigast för mig.


 


Jag har här klippt ut från Revalilla hemsida lite info om IGS:

Imerlund Gräsbeck Syndrom

För att lämna in en test gör man så här:man går in på http://laboklin.com/pages/php/news.php?lang=en 

sen trycker man på genetic - och sen på
Genetic diseases

scrolla ner och tryck på Imerslund-Gräsbeck syndrome -

under testing procedur - trycker du på - lab order genetic. - Submission form Genetic / Hereditary diseases   Dog/Cat   (PDF 132 KB) -  sen är det bara att skriva ut sidan och fylla i den för hand - det går inte att fylla i på datorn.

Sen tar du med ifyllt papper till din veterinär så tar dom blodprov och skickar in det till Laboklin i Tyskland.

Hur mycket det kostar vet jag inte ännu.

Testet tar cirka 2 veckor innan man får svar.

 

IGS är en mutation, som innebär att hunden inte kan ta upp vitamin B1Enkel recessiv nedärvning – båda föräldrarna måste bära anlaget för att avkomman ska bli sjuk.

Symtom: Symtombilden kan variera väldigt mycket, vilket har gjort att den är svårdiagnosticerad. Dessutom är det inte känt bland veterinärer att den förekommer hos Bordercollien.

Typiska symtom är
Trötthet
Mycket dålig päls: matt, beskrivs som gråaktig som om det vore en gammal hund
Avmagring
Anemi – kroppen bryter ner de röda blodkropparna.
Speciell typ av protein i urinen
Infektionskänslighet – en enkel infektion kan utlösa sjukdomen.
Inre blödningar
Eftersom näringsupptaget inte fungerar kan det även leda till kramper.

Obehandlat leder det till döden.

Behandling: livslång behandling med injektion av B12 (hundar kan ej ta upp B12 via tarmen). Fungerar jättebra. Hunden blir helt frisk.

Debutålder: 12v – ca 2 år. Eftersom hundar är födda med en depå av B12 i levern, så klarar dom sig på det – tills det börjar ta slut
Vi vet i dagsläget inte hur många hundar som är bärare av genen, men det finns en misstanke om att den kan vara ganska väl spridd.

Gentest:
Laboklin i Tyskland
SLU i Sverige – kommer att finnas tillgängligt inom en snar framtid

Observera: En Bordercollie kan vara mager under sin uppväxt utan att för den skull vara drabbad. Vi har en aktiv ras som ibland är svår att hålla i hull. Pälsen kan tillfälligt vara dålig av helt andra skäl.

AR har diskuterat frågan och kommit fram till följande:
I dagsläget lämnar vi ingen generell rekommendation om gentest. Däremot är det väldigt viktigt för alla att veta om att sjukdomen finns.
Om man vet att sjukdomen finns i släkten är det klokt att gentesta. Eftersom IGS har en enkel recessiv nedärvning, ska man uteslutande para bärare med fria individer.
Om man känner sig orolig så är det mycket billigare att göra ett gentest än att starta en utredning.

Till sist: En vädjan till er som gentestar. Skicka in resultaten till Avelsrådet. Vi behöver underlag, för att veta hur det verkligen står till i vår ras.
Om vi ser att det finns ett behov, så kommer vi att publicera resultaten.

Mary Lundgren
Avelsrådet


 

Jag har anmält mitt resultat till SVAK och hoppas flera kommer att testa sina bc:n så att man får reda på hur utpräglat det är. Men jag är lite besviken på SVAK.

Detta är deras råd på hemsidan:


AR har diskuterat frågan och kommit fram till följande:
I dagsläget lämnar vi ingen generell rekommendation om gentest. Däremot är det väldigt viktigt för alla att veta om att sjukdomen finns.
Om man vet att sjukdomen finns i släkten är det klokt att gentesta. Eftersom IGS har en enkel recessiv nedärvning, ska man uteslutande para bärare med fria individer.
Om man känner sig orolig så är det mycket billigare att göra ett gentest än att starta en utredning.

Till sist: En vädjan till er som gentestar. Skicka in resultaten till Avelsrådet. Vi behöver underlag, för att veta hur det verkligen står till i vår ras.
Om vi ser att det finns ett behov, så kommer vi att publicera resultaten.

   

Hade det varit schäfern tror jag inte dom hade tyckt att det var OK att para en fri med en bärare men det kanske är för tidigt att säga ännu. Jag hoppas att många testar sina hundar så att man får reda på hur utbrett det är. I dagsläge skulle inte jag köpa en valp om inte båda föräldrarna är testade.  Det är inte så många som har gjort testen ännu men väldigt många av dom har IGS så jag är oroad.

   


Pratade med en kvinna som inte ville testa för hon ville inte lägga 700 kr på ngt i onödan. Men det är väl inte i onödan att reda ut hur utbredd en sjukdom är? Också viktigt för uppfödaren att veta hur det står till.



                                                  
                Bye bye / Susan   

Av manhofs - 2 mars 2014 00:45

Lustigt hur saker kan ändra sig i livet. Sedan 1996 har lydnad legat mig varmast om hjärtat   jag har t.o.m tänkt ut nya övningar när jag suttit på tråkiga dater  


Nu tjatar alla om varför jag inte startat i 3:an med L och P. Det enklaste svaret vore ju att jag inte tycker det är lika roligt som brukset. Sedan har jag inte haft tid med husbygget och allt.


 

Andra svaret är ju att jag inte fått till fjärren på Lizzie. Hon hare bara vägrat att stå men si efter vinterns idoga malande flyttar hon sig bra i alla positioner, men framåt.

Så vi fortsätter att träna och tillslut kommer hon nog förstå att hon inte ska flytta fram 1 meter på varje skift    Eftersom hon är så känslig är det knepigt att korrigera henne och det kommer ta tid, men vi har inte bråttom.


 


P har en jätte dålig fjärr och den kommer aldrig bli bra. Hon är helt enkelt för klumpig och osmidig i sina rörelser men vi ska nog ut och tävla iår. Men det är sph tävlingar som kommer få ta alla tid, om vi kommer med.


 


Är så glad över Lizzies enorma framsteg på framåtsändandet    Hur kunde Pappa träna in det så bra när jag var i Thailand   


Vi har faktiskt inte lagt ner så mkt tid på detta moment utan började i september på allvar. Jag gjorde misstaget att lägga fokusen längst bort på plan för att få till ett fort ut. Det blev snabbt så roligt så hon ville tjuva ifrån mig och flyttade ut ur fot positionen och gick 1 meter ifrån, redo att sätta iväg som en olja blixt. Ni ska ju inte tro att hon lyssnade när jag sedan kallade in…..jo det gjorde hon EFTER att hon hämtat bollen eller ätit upp godiset som låg längst ut   

När jag började ställa krav tyckte hon det var tråkigt och skulle av plan in till bilen. Är inte så bra på regler men jag tror inte man får så höga poäng om hunden ligger i bilen och fikar  medans jag går själv 


 


Bara att träna vidare och nu börjar det sitta väldigt fint och jag är så enormt glad. När jag tränade med gruppen i onsdags visade hon inte det minsta rädsla för dom och höll foten jätte fint tills jag sa ”framåt”. Fort ut, slår av på tempot och fort in. Nu ska vi träna vidare på avståndet så hon hamnar ngt närmare mig. Min underbara sockerbit, hon tvingar matte att tänka helt om och ändra sig själv   

 Många kommer med goda råd men en BC tränar man inte som en schäfer blir jag påmind om titt som tätt.


Framåtsändande i grupp är ett jäkla moment att få ording på   men dessto roligare när bitarna börjar falla på plats.



 


                                           Sov gott / Susan   

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se