Direktlänk till inlägg 2 mars 2014
Lustigt hur saker kan ändra sig i livet. Sedan 1996 har lydnad legat mig varmast om hjärtat jag har t.o.m tänkt ut nya övningar när jag suttit på tråkiga dater
Nu tjatar alla om varför jag inte startat i 3:an med L och P. Det enklaste svaret vore ju att jag inte tycker det är lika roligt som brukset. Sedan har jag inte haft tid med husbygget och allt.
Andra svaret är ju att jag inte fått till fjärren på Lizzie. Hon hare bara vägrat att stå men si efter vinterns idoga malande flyttar hon sig bra i alla positioner, men framåt.
Så vi fortsätter att träna och tillslut kommer hon nog förstå att hon inte ska flytta fram 1 meter på varje skift Eftersom hon är så känslig är det knepigt att korrigera henne och det kommer ta tid, men vi har inte bråttom.
P har en jätte dålig fjärr och den kommer aldrig bli bra. Hon är helt enkelt för klumpig och osmidig i sina rörelser men vi ska nog ut och tävla iår. Men det är sph tävlingar som kommer få ta alla tid, om vi kommer med.
Är så glad över Lizzies enorma framsteg på framåtsändandet Hur kunde Pappa träna in det så bra när jag var i Thailand
Vi har faktiskt inte lagt ner så mkt tid på detta moment utan började i september på allvar. Jag gjorde misstaget att lägga fokusen längst bort på plan för att få till ett fort ut. Det blev snabbt så roligt så hon ville tjuva ifrån mig och flyttade ut ur fot positionen och gick 1 meter ifrån, redo att sätta iväg som en olja blixt. Ni ska ju inte tro att hon lyssnade när jag sedan kallade in…..jo det gjorde hon EFTER att hon hämtat bollen eller ätit upp godiset som låg längst ut
När jag började ställa krav tyckte hon det var tråkigt och skulle av plan in till bilen. Är inte så bra på regler men jag tror inte man får så höga poäng om hunden ligger i bilen och fikar medans jag går själv
Bara att träna vidare och nu börjar det sitta väldigt fint och jag är så enormt glad. När jag tränade med gruppen i onsdags visade hon inte det minsta rädsla för dom och höll foten jätte fint tills jag sa ”framåt”. Fort ut, slår av på tempot och fort in. Nu ska vi träna vidare på avståndet så hon hamnar ngt närmare mig. Min underbara sockerbit, hon tvingar matte att tänka helt om och ändra sig själv
Många kommer med goda råd men en BC tränar man inte som en schäfer blir jag påmind om titt som tätt.
Framåtsändande i grupp är ett jäkla moment att få ording på men dessto roligare när bitarna börjar falla på plats.
Sov gott / Susan
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | ||||||||
3 | 4 |
5 |
6 | 7 |
8 |
9 |
|||
10 | 11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|||
17 | 18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
|||
24 |
25 |
26 | 27 |
28 | 29 |
30 |
|||
31 | |||||||||
|