Så var det dags för min lilla Axa att starta högre spår. Vi hade turen att komma med på Nynäshamns bk och deras spårtävling, en klubb som jag trivs väldigt bra på även om det allt för oftast inte går så bra för mig på deras spårtävlingar    Har varit där några gånger och tränat både lydnad och uppletande. En ruta som jag tycker är väldigt svår och det tyckte Axa med men när hon fattade hur rutan gick kändes det jätte bra andra gången. Det enda som jag var orolig för var spårupptaget. Hon är så himla het så det brinner till i linan och hon kan bli grund, ligger spåret långt ut kommer vi inte ut ur rutan. Har tränat väldigt mycket spårupptag men det var på nervösa ben jag startade som nr 3 av 5 glada.

Upptaget var så klockrent och fint så jag bara rös och hängde på med fuktiga ögon. Så häftigt när man tränar ngt hårt så får man kvitto på att man gjort rätt, inte bara är fb bra    Spåret var väldigt kuperat och gick upp och ner så med en stark och het hund var det en pers att hänga på   men pinne efter pinne kom in och jag kände segervittring…tills det tog stopp. Spåret var borta och hur jag än försökte och Axa försökte hittade hon inte vidare. Det var första gången i hennes liv hon bryter/tappar ett spår och jag var helt paff. Utan snack är hon den bästa spårhunden jag någonsin haft upp i dessa klasser. Hennes höga tempo kan ställa till det i elit men hon är säker på pinnar, vinklar och har ett jäkla pannben att hon ska fram till slutet och alla delar är lika viktiga för henne men nu var det bara att leta sig ner till bilen och spårläggaren    Högröd och svettig som en tomat. Tyvärr gick det lika dåligt för ytterligare två med samma orsak och vi såg alla lika slutkörda ut. Inget att hänga läpp över så jag åkte ner till klubben för att titta på uppletandet dit endast två mallar tagit sig men då ringde dom efter hjälp. En lägre hund hade slitit sig med sele/lina och jagade rådjur så ett gäng äkte ner för att hjälpa till att leta. Gav upp efter ett par timmar då det stod klart att hunden inte ville bli infångade men senare på eftermiddagen fastnade linan i ett träd så matte kunde hämta upp sin buse.

Klubben bjöd oss som letade på hamburgare vilket uppskattades   

Kom med igår på Knivstas högre spår så med det i åtanke har jag tränat väldigt hårt i veckan. Självförtroendet får sig ju en stött kant och speciellt när man inte hittar någon förklaring. Oroade mig lite för att hon inte var så intresserad av att följa andras spår då jag oftast spårar själv men dom får gångerna hon går andras spår märker jag ingen skillnad, och hon blev ju Viltspår champion lätt som en plätt med Hp och dom spåren är 24 timmar.  Tur att bilen var fulltankad för spåren ligger en bra bit bort och sedan långt in på en grusväg. Hen som körde ut oss till spåren råkade köra lite vilse så jag hann bara rasta mig och Axa i panik så var det dags att släppa på. Inget roligt upplägg och jag kände stressen bara forsa. Vill gärna packa upp lina i lugn och ro och gå av Axa lite som är så het men nu blev det tvärt om. Spelade ingen roll, min lilla underbara Axa gör ett lika fint upptag som veckan innan och far i väg åt rätt håll    Prövade en ny sak denna gång och det var att ta med en vattenflaska och vattna henne två gånger. Tycker det är löjligt egentligen, vilda djur jagar i timmar och förföljer sitt byte utan att behöva dricka var 300 meter men jag tänkte att det kan ta ner tempot och få henne att lugna ner sig lite. Nu tog ju spåret 18 minuter med vattning så det hjälpte kanske inte så mkt    Gillar inte att prata tid i bruksgrenen spår. Vet att många blir impade av snabba hundar men tiden är viktig i rapport och sök. I spår ska dom arbeta noggrant och hitta alla pinnar och om det tar all tid är inte det än sämre spårhund för mig än en fartdåre som Axa som rusar runt. Bara jobbigt som förare att släpas runt och hålla emot i svår träng men när det går så bra som igår så rann tårarna  av lycka.

Min spårläggares bil hade laddat ut så batteriet var dött. Hade som tur var ett par startkablar i bakluckan så när hennes man kom startade vi upp deras bil innan jag kunde åka till uppletande rutan som låg i skogen. Av 8 tävlande bröt bara en som fick älg i sitt spår. Alla andra 7 hade FRAMSPÅR, hur ofta händer det och av vad jag kunde förstå hade många fullt med pinnar    Jag startade som nr två i en vindstilla ruta som låg i en brant. Skickar första skicket och som vanligt sticker hon i väg som en raket, tvärnitar 6 meter in och plockar första mjuka föremålet som hon skakade lite på. Andra skick hon går längst ut, vindar in vänstre bakre föremålet och kommer in så fint utan tugg, skickar höger och där plockar hon klockrent tredje föremålet men ser lite förvånad ut över att det gick så fort och enkelt så hon stannar, tittar på mig och spottar ut föremålet med en förvånad uppsyn sedan kom hon jätte fint utan tugg. Betyg 8,5/9 och dagens snabbaste hund    Så häftig känsla och åter igen gick jag med fuktiga ögon till bilen, så stolt över min Axa. Lite knepig och inte den enklaste hunden, så lik Reva och Lizzie med så mkt sisu och vilja   

Väl tillbaka på klubben var det budföring för lägre hundarna och sedan platsliggning med skott. Skönt när hela raden ligger fint i backen innan dom tog lunch.

Lite synd att alla klubbar jag varit på under alla år är så himla dåliga på att marknadsföra sina kök    Klubbarna skulle kunna tjäna så mkt pengar på ett bra kök för vi är alla hungriga som tävlar. Varför inte fråga köksansvariga inför en tävling vad dom kommer att sälja/ baka sedan skriva in det i PM:et? Fattar inte att klubbarna fumlar bort en chans till inkomst. Skriv in i PM:et ”Lena i köket kommer sälja varm tomat soppa med nybakat bröd eller Lenas nybakade bullar och toast finns till försäljning, Camilla grillar hamburgare eller Anders fixar toast. Jag skulle ofta lämna min picknic hemma då men har jag tagit med mat äter jag upp det. Köper inte en inplastad delicato bit   

Vädret var på topp och solen sken från en blå himmel    Kändes som 20 grader varmt och alla gick runt i västar och tunna tröjor. Kände inte riktigt igen Axa i lydnaden. Vi tappade Power och hon blev lite låg så jag fick jobba som sjutton för att hålla henne i gång. Vet inte om jag tränat för hårt dom senaste dagarna så tävlingen tog ut sin rätt, om det var solen eller ngt annat men det var inte vad jag var van vid. Tränar ju ytterst sällan på att det står två dommarlag på planen och det kan ha spökat. Fick ju bra betyg så det var väl inte så dåligt som det kändes men oavsett betygen brukar hon vara mkt hetare, snabbare. I framåtsändandet kom hon bara halva sträckan in till mig min lilla buse, hon ville springa fram och leta boll, får börja träna avslut men det övriga var  

Skallet är inte klart. Hon skäller väldigt högt men kan sätta i halsen och har börjat lägga sig ner. Vill inte bråka för mkt med det då hon i stället tystnar men när vi nu fick ställa upp helt bortvänt från domare/skrivare och TL som alla stod bakom oss tänkte jag ”yes jag kan fuska, ingen ser mina dk”   problemet var bara att Axa inte alls ville ha dom bakom sig så hon satt och lyssnade bak och tog inte ett skall…men hon satt   

Jag var så glad när jag gick av planen. Tycker hon är tapper och höjde sig mot slutet. Känns väldigt lovande inför framtiden och eliten. Kommer att tävla ngr/många startklasser i vinter för att vänja henne vid TL och domare som står närmare och nästa vecka startar vi en kurs i rally lydnad. Gjorde likadant med Lizzie och vi fick en fin utveckling ihop tack vare det.

Blev väldigt paff över att vi vann    Första gången vi vinner ihop jag och mina Axa. Så lik Lizzie men med Bellas tempo. Stod där och snyfta på pallen och halva vägen hem när jag tänkte på hela resan och hur Lizzie kom in i mitt liv tack vare att Kjell och jag pratade telefon. Lizzies blod rinner i min lilla Axa och oavsett vinster eller brutna tävlingar är det något väldigt fint och speciellt för mig.Lizzies syster är mamma till Bella   

 Nu är min Axa en elit hund   

Trädgården fortsätter att leverera. Ingen frost än men jag ska börja klippa ner och ta in blommorna i veckan. Börjar tröttna på sommarblommorna. Dags dom kommer in på vintervila och höstdekorationerna kommer upp   

Persikor här ovan men dom hinner nog inte mogna. Ska prova en imorgon annars får det bli sylt. Mamma behövde göra ärenden i Finland så jag och syster fick följa med och hjälpa till med banken och pensionsmyndigheten. Fick väldigt fint bemötande av hjälpsam personal på båda ställena och så vi fick en trevlig familjeresa ihop   

Avslutar med den största odlarlyckan    Min Ökenros jag bar hem från Thailand för många år sedan blommar igen. Känns om att få 3 cert på en gång   

                                               Hej då/ Susan   

Hösten är en jäktig tid med många ”måsten” som ska bli av för att sedan bjuda på en lång vila med tid för böcker, filmer, biobesök och annat trevligt som är svårt att få till under sommaren. Båten ska upp och helst lite tidigare än nödvändigt för att motorn mm ska längst in i boden för att jag ska få plats med alla blommor som ska in på vinter kollo. Dammarna ska tömmas och monteras ner i form av pumpar och belysningar, husvagnen tvättas, tömmas på alla vatten och packas in. Uterummet tvättas och så ska mattorna in så man kan sitta ute ett par månader extra. Utemöbler plockas undan eller packas in. Höstgardiner ska upp och fönster tvättas, huset storstädas, blommor klippas ner, krukor tvättas, växthuset tömmas och så ska jorden vändas. Ja puh    en stressig tid men är man ute i god tid så hamnar man i fas. Tyvärr så drabbades jag åter igen av en kraftig förkylning med två veckors sjukskrivning. Vi får bara en tunn tröja och byxor i arbetet vilket har varit lagom hela sommaren men nu behöver man en kofta att ha mellan man springer in och ut hos kunder i regn och blåst. Frös så en kväll då vinden vän och det småduggade och bilen jag hade i arbetet saknade värme så sedan kom en kraftig förkylning som ett brev på posten    Bara att gilla läget och vila sig i form sedan ta lite i taget.

Janne har ingen bacillskräck  så jag hängde med honom ner till Västkusten och Fiskebäckskil där han har sitt sommarställe. Skönt att bara släppa alla måsten och kunna vila i lugn och ro. Vilken otrolig natur och vädret var på våran sida    Hade jag mått bra hade jag badat men nu blev det lugna promenader och en god bok i stället. En dag visade Janne mig Västkustens skärgård och när vi stannade till för ett strandhugg skuttade glatt hundarna omkring. Otroligt glad att jag fick uppleva deras paradis som Sanna så ofta pratade om  

Trädgården levererar än men det lider mot sitt slut. Höstblommor tar vid när sommarens blomster tynar bort och sprider färggranna klickar i trädgården. Änglatrumpeterna är i sitt Ess nu och det kommer bli sorgligt att såga ner dom men dom tål inte frost.

Amanda fortsätter att skörda framgångar med sin Fox och har nu två kvalificerande resultat i Rallylydnad fortsättning. I Kramfors vann dom på hela 100 p   Grattis ni är så duktiga   

Själv tränar jag på i den mån som nu hälsan har tillåtit. Flåset är borta men rösten är tillbaka. Höstens klarare och kallare luft är skön så nu orkar man röra sig fortare. Tränar på men det är inte alltid det hjälper, ibland vinner man och ibland försvinner man i sporten spår. Har blivit bortlottad så många gånger från start med Bella så jag tappar sugen. Dagens lottnings system fungerar inte för oss som arbetar helger och behöver ta ledigt. Blev desto gladare när jag kom med i Eskilstuna så husvagnen krokades på och i väg tuffade vi. Det var så mycket folk och liv när jag ochBenny var där i somras men nu var det öde. Kändes inte roligt att ligga själv ute på en öde klubb   så nästa gång blir det camping.

9 stycken kom till start och jag lottade nr 3.

Otroligt fint framspår och i väg tuffade vi med 10/10 i betyg men efter i spetsvinkel står en älg i vårt spår en 15–20 meter bort. Den har följt vår färd och tittade på oss med glada öron med Bella drog förbi mig som ett spjut, hon tycker älgar och boskap är obehagligt så hon lämnade över mötet åt matte. Tänkte bara ” nu får vi bryta”.  Visste vart vi skulle men älgen ville inte flytta på sig. Försökte backa och röra mig i en cirkel förbi älgen men han flyttade med. Tog nog en 5 minuter innan älgen vände tillbaka bort mot spår 4. Vi irrade runt lite och missade en pinne men jag blev så grymt glad över att Bella tog upp spåret och tog oss i mål. Tävlande 1, 4 och 9 bröt i spåret.

Uppletande gick nere vid klubben i en ganska svår ruta. Har tävlat där tidigare med olika hundar och det har alltid varit svårt. Nu var rutan fint röjd men absolut noll i vind när vi tre första ekipage körde. Bella arbetade så fint, löd perfekt och avlämnade utan tugg men hon hittade bara två föremål med betyg 6/6 vilket är max på två föremål. Jag blev så besviken för hon är väldigt duktig på uppletande men så är det och hoppet om ett cert försvann  

Platsliggning med skott har fungerat bra sista månaderna så jag la henne. När vi gömde oss sa vi alla att ”vilka jäkla höga skott” men när vi kom fram låg alla så fint och jag var tårögd av lycka. Hård träning har betalat sig. Såg när jag kommer fram att hon har flyttat fram ca en meter och frågade domaren vad som hänt? Vid första skottet lättade hon upp i luften för att sedan ligga vilket gav betyg 0/5. Några i publiken sa att dom aldrig hört så höga skott och undrade vad dom hade för ammunition. Trotts det glad över att hon inte gick upp som tidigare och kom fram till mig men vi får träna vidare. Annars var jag nöjd med lydnaden i det stora hela men vi kan bättre.

Tog inte med mig Bella till prisutdelningen för jag var helt säker på att jag skulle komma utanför men när jag förstod att vi vann kutade jag och hämtade henne. Alla andra gjorde lika dant så TL sa att jag kunde vänta med att kliva upp på pallen tills alla var tillbaka, men jag for upp på pallen och sa att vi kanske aldrig mer hamnar högst upp så jag vill njuta     

Många blir ju inte så lyckliga över ett cert på 530 poäng men jag blir lycklig över alla segrar och det kan inga sura kommentarer ta ifrån mig     Trötta tog vi en siesta innan lite träning i platsliggning och sedan hemfärd.

Imorgon är det Axas tur att prova på högre spår. Hade tänkt vara med på träningstävling i fredags på Värmdö men fick en sista minuten tid kl.8 på Sabbatsberg för en magnetröntgen av handleden som inte blir bra. Hälsan är viktigare än tävlingar så jag tackade ja, även om vi hade behövt den träningen. Är men nästa vecka i Knivsta med så vi får ta det som ett genrep i värsta fall.

Ekorren satt i granen skulle skala kotte….nej inte längre.

Satt ute och åt då det blev ett jävla liv på Axa som älskar att jaga ekorrar som jag har gott om. Ovanför hundgårdarna växer ståtliga hasselbuskar som nu har fullt med nötter och nötter älskar ekorren. Tidigare åt Tiger upp ekorrarna trots halsband med klocka men nu när han är död har jag fått massor av ekorrar som kastar skal på Axa så hon är inte så förtjust i som små rackarna. Gick ner och kollade varför det var ett sådant liv och hittade en nyss avliden äldre ekorre med slitna tänder. Vet inte om det åt för många nötter men av grenen for den död som en sten. Lite trist men den fick en fin begravning. Lite gulligt var att månag kompisar kom och tog farväl innan jag bar bort den   

Igår tog vi upp båten. Känns så skönt när den åter ligger upp och ner inne på gården. Slipper åka och ösa eller oroa mig för båttjuvar. Åkte ner i solsken men han bara starta motorn så öste det ner så jag blev blöt in på skinnet trotts nya fritidsjacka från T & P   

Tycker alltid min båt är så gullig när den ligger där på stora flaket för transport    Den väger ett par 100 kg och är bygd för att ligga i havet. Tål hög sjögång och ligger stabilt i vattnet men totalt omöjlig för 4 gubbar att lyfta.

Idag har jag arbetat i trädgården. Klippt ner blommor och tvättat krukor. Alla som ska in i boden får stå under balkongerna nu tills farbror frost dyker upp. Då blir dom nerklippta och ställs in i boden men hoppas kunna ha dom ute någon ve till. Gjorde min första höstplantering vilket alltid är så mysigt   

    Dom 

Dom här fina bilderna tog Kent Eriksson på oss när vi tävlade   Tack snälla Kent, jag blev så glad   

                                              Ny tävling nya mål imorgon/ Susan