Nu har jag hållit på med vallning i 4 månader och det blir bara roligare och roligare och jag är så otroligt tacksam för att min gamla lydnadskompis Tage satte mig i kontakt med min instruktör Kåre   

Att träna vallning är som att träna skydd. Det är svårt att komma med i sällskap, svårt med områden här i 08-land att träna på och har man från fel uppfödare gör man sig icke besvär. Som vanligt bekymrar det inte mig och jag kan förstå att man inte vill lägga ner tid på ngn som inte har ngr ambitioner med sin vallning för det är så otroligt svårt och tidskrävande, det svåraste jag gjort då man jobbar med hundens drifter. Det gör man ju även i skyddet men då har man hunden inom kontaktavstånd. Här sänder man hunden i min VP klass en 100-150 meter för att hämta fåren under kontrollerade former och den ska lyda på dessa avstånd.

Jag älskar att komma ut i stora hagar och få uppleva naturen i samspel med min hund. Fåren doftar så gott och det är mysigt att gå i klungan och känna dom värma ens ben en kall vinterdag   

Det ska gå så snabbt i vallning och eftersom jag har lite problem med höger och vänster kan jag bli osäker och börja fundera    Då brukar den jag vallar med säga ” bestäm dig ngn gång innan fåren är i skogen”  

Jag kan även komma på mig självmed att beundra naturen, dom gulfärgade åkrarna när raspen blommar eller dom små lammen som skuttar och stångas runt sina mödrar med ett lyckligt flin. Då undrar dom med ifall fåren ska hinna gå hem innan jag säger ngt    Nej landslaget lär inte ringa på min dörr   

Jag är ganska omodern med min klädsel har jag märkt. Alla tjejer är så snyggt klädda med färggranna modejackor mm. Jag står med en blå bygg jacka och hemma sågad stav som alla garvar åt   

Det gör inget, vi får jobbet gjort och Lizzie gillar i varje fall min stav….och fåren med som oförskämt gnager på barken   

Råkade hitta en fin lina med, den är så fin så jag vill inte smutsa ner den med får bajs  

Gucci har följt med hela året men nu när värmen kommer får hon vänta i hundgården. Lilla Bella har med fått följa med men det är roligae att leka med pinnar eller brottas med en annan valp som är med.En hane som är 3 ve äldre än henne. Dom leker så fint ihop och helt tyst och mjukt   

Det är så roligt nu när jag känner att jag har kontroll i hagen och kan gå in ensam och få jobbet gjort    Jag lägger upp egna små övningar med mål som jag försöker hålla, som en snitslad bana i hagen och det går jätte bra, men kanske inte så tjusigt. Jag har flera gånger fått höra med både ironi eller fakta att jag har en lydnadsvallare. Ja det stämmer och det gör mig inte nerstämd. Jag har köpt och tränat min hund sedan 8 veckor fram till 4 år och 8 månaders ålder i lydnad/spår och jag tänker varken skämmas eller ångra det. Vallningen är för mig inte prio ett men….jag har anmält mig till vallhundsprov   

Det känns väldigt pirrigt och nervöst. Jag har aldrig varit på ngt vallhundsprov i hela mitt liv och bara tittat på youtube hur det går till. Men min instruktör tycker vi ska prova. Själv är jag inte rädd för att misslyckas. Jag får komma ut och lära mig hur det går till och träffa andra som har samma intresse. Dessutom har jag kikat på vallreg och otroligt många betydligt duktigare och välmeriterade vallhundsförare har inte lyckats varken första eller andra gången på ett VP.

Det är 20 st på provet så jag hoppas få ett senare startnummer så jag hinner titta lite och lära mig.

Jag anser att vi har en chans att klara det om vi inte får för svåra får. Vissa får kutar som om det brinner i baken och då blir det bara panik. Nu när gräset är grönt kan ngt får ställa sig att beta helt ointresserad av att gå och endel får har ett väldigt drag hem till båset och då kan vi få problem att hålla dom. Så med rätta får kan det gå vägen och en matte som håller reda på höger/vänster, linjen och fållan   

Jag är så glad och tacksam för dom trevliga och fina människorna som dela med sig av sin kunskap, kommer med goda råd och svarar tålmodigt på alla mina dumma frågor. Och för att ni släpper in mig i era härliga hagar så vi kan träna mot nya mål   

När jag lite besviken frågade Kåre om han trodde jag någonsin skulle kunna starta en IK 1 klass satte han genast igång att träna rännan och delning. Rännan klarade jag själv efter visning. Då sa han att det var tur och jag svarade ” en gång är tur, klarar man det två gånger är det skicklighet”  

Mitt största problem just nu är flankerna. Om jag står kl.6 och fåren klockan 12 ska hon på mitt vänstra kommando flankera ut mot kl.9 och springa förbi fåren bakom dom och göra en lov upp. Lägga sig på mitt kommando. Sedan ska hon hämta upp fåren till mig och runda dom på en av domaren utsatt sida runt mig. Detta ger 50 poäng. Som Ni ser i första filmen springer hon inte mot klockan 9 utan rakt på mot fåren.

Hon är precis som mig. Varför ta en omväg i livet om det går att smälla rakt på fram och hinna med mycket annat skoj   

I andra klippet har jag tränat en hel del och man kan se på mitt kommando att hon flyttar ut när jag säger ” gå bort”.

Det låter hårt och otrevligt men på en 100 meters håll har jag bara min röst att kontrolera min hund på och nu när hon är för snäva flyttar jag ut henne. När jag hyschar är det beröm och hon vet att hon gör rätt. Vi ville se om hon gjorde en vidare lov bakom fåren om jag fortsatte att ropa och det hjälpte. Målet är att Inte behöva ropa ett dugg utan gör hon rätt får hon ta upp fåren till mig som är det roligaste hon vet. Man måste vara mån om fåren så dom inte blir skrämda av hunden och jagar upp dom i stress därför är god lydnad extra viktigt i vallningen för mig. Vallningen bygger på jakt och gränsen mellan att valla och börja jaga och bita ett får är skör. Under Kåres och min tid har hon inte försökt bita en endaste gång men svarat upp mot attack fåret   

Springer dom rakt mot fåren blir dom rädda och skingras    När hon vallar upp fåren till mig ska det vara i en rak linje och inte som en ostbåge. Men jag gillar ostbågar så lite krokigt lär det bli  

     
                                               
      Ciao/ Susan