Invigningen av 2018 års SM invigdes redan på onsdagen med buller och bång men jag hade fått betala för en extra natt om jag hade velat varit med på den så jag valde istället att sova kvar till på måndag så jag slapp bila hem trött och sliten. Nu var det inte vilket vanligt SM som helst utan SBK firade 100 år så det va ett betydligt större och pampigare SM än vanligt.

Anlände till Ronneby på onsdag eftermiddag och fick ett stort och luftig rum som både jag och Lizzie trivdes bra i.

 

   

Efter att vi packat upp tog vi en promenad runt i parken och tittade på alla stånd mm. En otroligt vacker park med tillhörande skog som man under dessa 5 dagar njöt av att strosa runt i.

     

Träningskompisen Benny var nere och tittade och vi tillbringade många trevliga timmar ihop både i baren och träning  Tycker han klär med en bc vid sin sida  

   

På torsdagen var det dags för lottningen efter veterinärbesiktningen. Man fick gå fram och välja en blå låda som det låg lite presenter i. Jag drog nr 6 vilket jag va jätte nöjd med  

         

Fredag morgon kl.6,45 var det samling för första gruppen att lägga platsliggning med skott. Vi var 8 stycken i vår grupp och alla utom 1 fick fullt   Jag ville inte stanna kvar och kolla på hur det gick för dom andra då jag inte gillar att mina hundar ska behöva höra mer skott än nödvändigt. Tycker det momentet är förlegat. Man skulle kunna byta ut skotten mot störning som man har i lydnadsgruppen istället för att plåga djuren med skott som smäller av medans dom måste ligga bland andra hundar helt ensamma i 5 minuter   Vi människor som hör sämre än hundar skulle aldrig stå 40 meter ifrån en skytt och lyssna på 4:ra skott utan att hålla för öronen men hundar som hör desto bättre ska tvingas göra det år ut och år in   Nej det är inte djurvänligt utan helt förlegat från gamla tiders tänk att träna hund. Nu blir det regel revidering och jag hoppas flera försöker påverka så att skotten försvinner från just platsliggningen.

     

Från platsliggningen åkte jag direkt vidare mot uppletanderutan som skulle gå i vacker bokskog. Hade ju tränat på det i Solna och det visade sig löna sig   

 Jag va lite orolig när jag såg alla publik och valde att gå ner en bit mot höger kant där det att minst publik. Lizzie är inte så förtjust i människor och låser sig gärna som vid uppletande och spår upptag när folk står bakom och pratar. Nu är hon tränat så mycket på det så det har släppt helt i uppletandet    På tiden 3,26 fick vi in våra 4:ra föremål med högsta betyg 10/10. Av 30 hundar hade 10 stycken fullt.

     

Sov dåligt på fredag natt och klev upp redan kl 5 för promenad. Anlände i god tid till samlingen och lottning inför spåret. Såg verkligen fram emot att spåra i vacker bokskog  

Drog nr 7 som stod i botten på kaffekoppen. Nu hade jag tid att strosa runt på denna vackra plats och titta. Tänk vilka fönster på ladan, sådant skickligt hantverk finns inte längre. Vore roligt att se hur glaset ser ut.

                 

Så kom äntligen min spårläggare och hämtade mig för en färd ut på en vacker skogsstig...men var är bokskogen alla pratat om ?

Tät granskog så långt både höger och vänster öga kunde nå  

 

Efter en kort väntan kom hela gänget farandes och det ända jag kunde tänka på va ”hoppas inte linan fastnar” Lizzie som redan tycker det är jobbigt med allt folk klarar inte av att få stopp i linan vid start, då kan hon lägga av.

 

Vad tror ni nu händer ?

En 15 meter ut plockar L upp ett spår som hon analyserar först åt höger sedan åt vänster och då snor sig linan fast i en stubbe. Fasiken jag kunde inte andas och går fort fram och drar loss linan, hon tittar lite osäker sedan går hon osäkert ut och tar ett klockrent bakspår sedan far hon iväg och svansen börjar vaja så fort hon kommer iväg och slipper gruppen i ryggen. Blev både besviken på mig själv som inte höjde armen som jag brukar så inte linan kan sno sig lika lätt och lycklig över att hon inte la av utan jobbade sig ut och tog ett så fint bakspår...om man nu kan tycka ett bakspår är fint  

     

Underlaget är risigt och väldigt torrt med kvistar som river i jackan och sliter mig i håret. Gav direkt upp med att försöka hitta ngn pinne själv. Det va helt omöjligt att se vad som va spårpinne och ris så jag fokuserade på att hålla i linan, dämpa tempot och undvika kvistar. Lizzie älskar svåra spår och är så noga med sina pinnar så får hon minsta vittring släpper hon inte den för att spårar vidare.

Först filmen är direkt efter att vi tagit upp en pinne. Som Ni ser i slutet tar hon en spetsvinkel men vill stämma av och tar ett extra varv då jag råkar stäng av.

 

Här markerar hon sin pinne men den låg lite lurigt men min Lizzie ger inte upp  

 

Med full pott kom vi i mål och jag va så glad och bästa spårläggaren Camilla med   Hon fick en present från Lizzie som jag lät trycka upp innan vi gick ut vårt spår. Hade ju varit pinsamt att bryta   

   

 

 

Med en viss besvikelse över vårt bakspår jag drog på oss åkte vi hemåt mot Ronneby. Visste att jag tappade vår pall chans där.Kändes typ så här   

   

Hade jag hållit upp linan hade vi legat i ledning inför söndagens lydnads program. Det visade sig att dom två som hade fullt i spåret vann och kom 3:a vilket jag tycker är jätte roligt. En spårtävling ska inte avgöras på att man har bäst lydnad. Av 30 startande bröt 4 st i spåret och bara två fick fulla poäng så 26  stycken gick vidare till söndagens lydnadsprogram. Lizzie va trött men matte pigg så jag stärkte mig med en drink.. eller två inför söndagens final  

   

Det va så roligt att träffa på så många hundvänner från hela under denna helg och stödet från klubbkompisarna värmde verkligen  Dom hjälpte till med kommenderingar, stod med vajande flagg och hejade och tjoade. Blev överväldigad av så många som kom fram både innan och efter och önskade lycka till med en dunk i ryggen eller klapp på axeln så när jag väl fick gå in och köra lydnaden gick jag bara runt och log. Kändes så himla roligt och jag ville aldrig att det skulle ta slut  

 

Tyvärr hade dom ingen uppvärmnings ring som i Skutskär utan man fick försöka värma upp bland alla publik mm. Snälla Peggy kommenderade mig men Lizzie va för störd. Filmerna har jag fått av Mecki och Sanna, tusen tack det va roligt att se  

Del av fot betyg 6,25

 

När TL kommendera kalla in såg jag att L tittar mot planen bredvid där dom firade vinnaren i sökgruppen med applåder och tjo. Försökte dra ut på mitt kommando sedan tog i allt vad jag kunde men hon hörde helt enkelt inte och ställer sig osäkert upp så jag får ta till ett dk så halsen höll på att slå knut på sig. Lika för att och inget att göra åt med betyg 6  

Framåtsändande 6,25

 

Kryp 8.75

 

Tung apport 9

 

Hopp 10

 

Stege 9.5

 

 

Vi slutade som 9 med 30 poäng mer än förra året och två placeringar bättre. Det härliga med min sockerbit är att hon fortsätter att utvecklas och blir bättre och bättre. Får hon vara frisk kommer vi ha några till fina tävlingsår framför oss. Tycker hon blev trygg och lugn i lydnaden trotts all ljud men hon älskar ju applåder och höjer sig för varje moment  

 

Tack klubbkompisar för fina rosa bollar   

 

Så var det bara prisutdelningen kvar sedan var detta helt magiska SM över. Så mycket trevliga och glada funktionärer överallt. Allt har varit så informativt och tydligt med en resultat rapportering i världsklass. Är så tacksam att jag fått uppleva detta SM och träffat så mycket underbara människor  

 

Man har ju en grupp att tacka för en del i framgångar så det bjöds på tårta igår och dom överraskade mig med lite presenter och värpta ägg, vilka fina kompisar  

     

Nu väntar jag på att Bella ska gå i löp vilket är väldigt sent. Borde ha startat i Juli. Kommer hon inte igång innan helgen lär det inte bli ngn start i högre spår och lydnad i september. Gör ju inget. Har inte bråttom, bara tråkigt att ha två hundar i elit men man får väl lägga upp en plan och tävla den ena på våren och den andra på hösten. Blir ju bara bortlottad och reserv så jag tappar lusten  

Hör fler och fler som vill lämna spåret och gå över till andra grenar och jag förstår det. Själv har jag inte kommit med sedan 17/6. Till Heby efteranmälde jag mig då dom inte hade ngr reserver kvar att plocka in.

 

Ett varmt tack till alla goa människor jag mött under detta magiska SM, vi ses på planen.

                                                  
            Kram Susan