Igår ringde åter igen väckarklockan alldeles för tidigt men på pigga ben skuttade jag upp för elit spår i Haninge stod på schemat. Tränar ju oftast på Haninge och känner nästan alla aktiva så det är alltid ett nöje att få vara med på deras tävlingar    Kände lite press då jag var titelförsvarare från förra året.

Lämnade av junior och senior hos föräldrarna sedan tog vi oss en morgonpromenad innan lottningen.

Bekymrar mig inte så mycket över hur spåren är eller går eftersom jag tränar i alla möjliga miljöer och underlag. Dessutom har sockerbiten bevisat att oavsett väder och underlag håller hon ett bra tempo och plockar oftast alla sina pinnar men det har ju varit det där med bakspår  

Fick ett för mig nytt spår som trevligaste Siv hade gått som gick under namnet ”pochspåret” Vet inte om det stavas så men poch är ngn sorts ljung som doftar starkt och gör det svårt för hundar att hålla spåret och hitta pinnar. Nu visade det sig att det inte var en liten bit i poch utan ¾ av spåret gick i poch. Lizzie valde för andra gången i år att gå åt RÄTT håll och jag var så himla glad så jag det var inte klokt   Är så satans trött att höra deras ” BAKSPÅR TILLBAKS TILL RUTAN”    

Hon drar upp nosen som om hon vädrar ur den då och då och så spårade hon vidare

När vi väl kommer ut ur pochen blir det bergsklättring men L är på G denna morgon och trippar i mål med alla pinnar  

Ser hur hon tar upp slutet och ska tjuta ut en belöning samtidigt som jag ser en stor svart huggis bredvid henne   så jag skriker till och rycker bort henne med linan så hon ser helt paff ut. Samtidigt kommer Siv orolig gåendes och undrar vad som händer?

Nu visade det sig att det var en svart tjock innerslang från en cykel som låg i gräset   men det tog ett bra tag innan mitt hjärta slutade att skena. FY vill inte vara med om att hon blir huggen en gång till.

Lek och bus med bästa spårläggare och så fick hon korv så hon verkade inte alla berörd av mattes ngt oväntade utfall  

Tillbaks till klubben där det visade sig att 3 brutit i spåren så 5 stycken gick vidare till uppletandet. Har lagt mycket tid på det sedan i Hällefors där hon helt pekade finger åt mig   men ännu har vi inte hittat 4:ra föremål på en endaste tävling i år. Har lagt in lite lydnad i uppletandet så att hon ska vara öppen i sinnet och lyssna på mig, dessutom la jag mig till med en ny rutin innan det var min tur  

Å så fint hon jobbade och kom in med sina föremål utan tugg   Hon verkligen lyssnade på mig och vi var ett team. 3 föremål in och jag tycket hon hade varit överallt då dom ropar en minut kvar   Väljer att gå upp och skicka från ett ställe jag sätt henne snurra runt vid men det visade sig ligga en 3 meter ut framför det stället i ljungen. Årets första 4 föremål in och jag va så lycklig så tårarna rann   Så som jag tränat så fick jag äntligen fullt på både spår och uppletandet  

Lite lunch och trevligt gagg innan det var dags för lydnaden. Normalt ser jag alltid fram emot lydnaden men i år har jag på mina 3 starter tagit dk på samtliga då jag inte varit nöjd. Har även provat att varva mys och lugn för att få ner henne i stress, med pepp och klapp för att höja. Bilderna tog Sara Leppänen i Hällefors och skickade i förrgår. Tycker dom fångar det jag vill ha på plan   En harmonisk och lugn hund som kan explodera utan stress. Tyvärr får jag lite stress om jag drar upp henne för mkt och då kommer felen som ett brev på posten. Jag måste lära mig att hitta balans.

Nu fick jag lite dåliga tankar som snurrade i skallen innan jag skulle in   Eftersom allt har gått så bra skulle vi säkert nolla ngt. Provade även att inte värma upp för mkt med fot som hon avskyr för att istället få högre poäng på inkallningen.

Spelade mina kort väl och jag tycker vi hittade precis allt det jag letar efter i min träning   Som vanligt dålig fot men sedan lossnade det. Kändes så grymt skönt och ena domaren fick t.o.m en kram  

Tur att jag och Hans inte hade samma kläder på oss i år  Jag funderade på mina röda som jag gillar bäst men valde ngt nytt  

Tänk vilka poäng    Mina medtävlare trodde det skulle ligga högt men jag vågade inte tro på dom så det blev lite av en chock. 621,5 poäng   En ouppnåelig siffra trodde jag men nu hamnade vi där, känns helt overkligt  

Tack för en trevlig dag med nya bekantskaper och glada skratt. Tack även Jonathan och Annika som höll i sin sista tävling på Haninge bk och nu lämnar Stockholm för nya mål i livet. Kommer sakna era äpplen   men lycka till med allt nytt   

Stort tack för flotta priser Haninge bk, vilka sponsorer Ni har   

                                                  

                   Kram Susan