Gucci närmar sig sina 14 år som hon har burit väl    Pigg och alert hänger hon med på vardagens uppgifter men sedan värmen slog till får hon inte ta ngr långpromenader utan bara små korta morgon eller kvällsrundor.

Men så förra måndagen drabbades hon av en liten tia hemma på gården    Det är en stroke på människor.

Skräckfyllda ögonblick då jag snörvlande och gråtandes tog ett farväl av vad jag trodde va en döende Gucci   vändes till glädje   då blicken åter blev klar och hon motsträvigt gjorde sig fri från mitt krampaktiga grepp. Sedan dess har hon varit ännu piggare och busigare.

Medan dom andra sover eller ligger i skuggan och kollar på när jag jobbar kommer hon med en boll och vill leka  

Så i söndags drabbade hon av ytterligare en tia men kraftigare denna gång   När jag hämtade hem henne efter Kloten var hon lite förvirrad, orolig och bakbenen bar henne inte riktigt så jag fick stötta henne. Tankarna bara for och jag funderade på att åka in till bagis akut för att låta henne somna in  

När drar man gränsen för vad som är ett kvalitetsliv ?

Åldern spelar ju roll i min värld. En ung hund har ett annat kvalitetsliv än vad en snart 14 årig hund har. Man har rätt att ha lite krämpor, halta, se och höra dåligt utan att behöva somna in hemma hos mig men inte lida av smärta.  Trädgården är stor och här har dom fått luffa runt sina sista somrar en efter en. Old lady är en kämpe och jag tyckte nog ( eller ville tro ) att hon sakta blev bättre och bättre under kvällen så måndagen fick bli avgörande.

En betydligt piggare Gucci vaknade upp på måndagen   och även om högra benet släpade vad nu det vänstra normalt igen. Hon fick hänga med korta stunder ute i trädgården sedan legat i svalkan i hundrummet och då har hon sovit tungt. Gucci saknar en av och på knapp utan hon är hela tiden med och vill se vad man gör. Därför måste jag se till att hon tvings koppla av så kroppen får ro och behövlig återhämtning  

 Har försökt att googla och ringt till min veterinär   men det finns inte så mycket att göra.Forskningen på stroke på hundar har inte kommit långt och med henne höga ålder är det inget att göra. På eftermiddagen ville hon åter sno Lizzies boll och så sakta kom gamla Gucci tillbaka  

 Idag tisdag var hon riktigt pigg och blev sur när jag lämnade henne hemma i hundgården med ett ben  

Vi andra begav oss av till Fintuna där jag la spår sedan vallade vi en timme. Hett i hagen så Bella tog slut. Lizzie jobbade riktigt fint med sina spår trotts att buskarna är fulla av pollen så efteråt åkte vi ner till havet så dom fick bada. Lizzie njöt av stillheten tills Bella dök upp i full galopp  

Efter lunchen åkte jag ner till båtklubben med Gucci och Lizzie. Tänkte lyfta upp henne i bilen men hon knuffade undan mig och for in fort som tusan i bilen, rädd att bli kvarlämnad hemma igen   Jag ville att hon skulle få svalka sig lite och vid båtklubben är det sandstrand så hon behöver inte halka på klippor.

Nu ser man knappt ngt på benet men måste hon klättra eller står ostabilt är det svagare.

 Otroligt hur hon kan ha blivit så pigg på så kort tid. Risken är väl nu att hon får ytterligare en tia som blir kraftigare men nu ska jag njuta av min sista sommar med min trognaste vän  

Man får inte ägna livet åt att sörja det man kommer förlora utan njuta och glädjas över det man har.

Hoppas, hoppas, hoppas att sommaren blir lång en sista gång för min vän  

                                                  
                   Kram/ Susan