Farbror frost knackar på dörren   och det har blivit dags att flytta in alla blommor från växthuset på vinterkollo i boden. En frodig och generös odlar säsong har gått mot sitt slut   men ngr tappra växter kämpar på ute i trädgården.

Smultronen smakar faktiskt gott men dom får inte den vackra röda färgen som solen ger. Druvorna lämnar jag kvar till koltrasten som glatt kalasar på den och alla rönnbär som nu hänger ensammna kvar på grenarna.

Tyvärr drabbades jag av ngn baskilusk för två veckor sedan och hamnade i sängen    Feber, kroppssmärtor och kraftigt huvudverk som efter läkarbesök visade sig vara bihåleinflammation. Svullnade upp under ögonen med röda påsar men med näsdroppar gick det över…för att sedan få halsont och kraftig förkylning. Ja ja nu ligger det bakom mig men jag har nog inte sovit mer under dessa två veckor än vad jag har gjort sista månaden    Därför tog det även tid att tömma växthuset. Orkade bara bära ngn kruka/dag men nu är det gjort.

Roligt att se hur Ölandstoken i mitten fått skydd från frosten av sina yttre polare  

Då är odlarsäsongen över för 2017 och en lugnare period väntar   

Tävlingssäsongen skulle avslutas med Nacka Cup men jag var in i det längsta osäker på start då jag inte mått så bra. Lucia cup på Österåker är ju en årlig favorit men tyvärr blev det ingen lucia cup i år  

Är noga med förberedelser inför tävling och med en känslig hund som Lizzie är det extra viktigt. Nu blev det bara två fjuttiga lydndspass innan tävlingen men jag bestämde mig på fredagen för att starta. Vill inte ha ett allt för långt tävlingsuppehåll med henne då hennes franska nerver kanske börjar spöka igen.

Vi var lottade som nr 4 och sist då många strukit sig. Regnade ju dagen innan och det var lovat regn men för en gång skull hade dom fel. Visserligen kom det ngn skur men sedan visade sig solen men planen var plask blöt med små sjöar.

Tog på mig gummistövlar vilket inte är roligt att tävla lydnad i men jag ville inte få blöta fötter och bli kall igen nu när jag äntligen började känna mig bättre. Måste säga att jag var OTROLIGT nöjd med Lizzie   Hon hittade på lite bus som att nosa varje gång jag vände ryggen till men tränar man inte får man ta det som det blir   

När jag skulle vända mig om på vittringsappotering trampade jag henne på ena tassen med mina klumpiga stövlar så hon blev osäker och ställde sig upp. Den osäkerheten satt i resten av momentet. Jag drog även upp henne lite för mkt men bestämde mig för att hellre få lite lägre betyg men att stötta henne och ha roligt. Drar jag upp henne blir det lite snett sittande vid ingångarna men sådant får jag jobba på i träning, nu ville jag få till en positiv attityd för henne som vi tar med oss in till 2018   

Blev jätteglad över våran säger och så stolt över min sockerbit   

 Eftersom det var en cup blev jag tillfrågad om jag ville gå till final, vilket jag var lite tveksam till. Man får vänt ngn timme till på att övriga klasser ska vara klara   Men solen sken och det finns fina promenadområden för flocken och trevligt sällskap i stugan. Extra roligt var att startklassen vanns av klubbkompisen Anne och tvåan Kicki samt 3:an var träningskompisen i bruks, Benny  

4 stycken kom till cupfinal, vinnarna i varje klass. Cupfinaler är inte min pryl och aldrig har jag stått som segrare    Tycker både jag och mina hundar har svårt att ladda om men jag bestämde mig för att försöka bli 3: a. Det försöket räckte till en 2: ra plats    Drog upp henne lite för mkt i finalen med men vi hade kul och det kändes jättebra.

Lycklig och glad vände vi hemåt för att mötas av regnbågen. Beslutade mig för att inte leta efter guldet vid slutet. Hade redan bilen full av guld och körde vidare hemåt   

Att sluta året på topp är en skön känsla   

 Både odlar och tävlingssäsongen är nu över och när orken faller på kliver vi in i ridhuset för att lägga grunden till näst års starter. 2018 kommer bli Bellas år då hon ska ut och klättra i klasserna.

                                                  
           Over nad out/ Susan