I helgen var det åter igen dags för Tyresö brukshundsklubbs åriga hemma läger som Anne ordnar för 6:e gången   

 Denna gång hade jag tur som kom med i lydnadsgruppen som Susy var instruktör för.

Susy och jag har tävlat emot varnadra i lydnaden ända sedan Dixies och hennes rottis tik Chess tid då tävlingarna höll till Skogås lokala kennelklubb, pudelklubben på Gubbängen och Sturebys lokala kennelklubb. Sedan dess har jag dragit mer åt brukshållet emedan Susy har deltagit med alla sina hundar i flera år på lydnads SM  och blivit en stor stjärna inom lydnaden och eftertraktad instruktör. Tänk att hon kvalade in till SM i lydnand i år med båda sina hundar   

På fredagen var det samling för alla grupper med middag, presentation och genomgång  och på lördag morgon körde vi igång med planarbete. Kändes väldigt pirrigt för mig för jag skulle för första gången få göra en tävlingsmässig tävling med helt nytt folk och gruppen ställde upp med applåder   så jag fick verkligen fram rätta känslan på min Lizzie som verkligen tänder till vid applåder   

Måste säga att jag blev glatt överaskad och det kändes inte längre helt omöjligt att uppnå våra mål. Fy som jag slitit hela vintern i kallt ridhus för att få till det och vissa moment som fjärr apportering var bättre än vid träning. Däremot så var fjärren urusel.

Är jag på läger ska mycket med. Kläder för alla väderprognoser, go fika, parasoll mot både regn och sol mm. Min skrinda är perfekt att dra allt på. Många skrattar men vad gör väl det mig som slipper gå 3 gånger till bilen   

Mycket riktigt så var vädret verkligen ombytligt och det kom lättare regn, blåste ordentligt och sol/moln om vartannat så det blev till att klä på och av sig i ett   

Bella fick bara var publik och träna på att inte kasta sig fram och hångla med alla. Gick riktigt bra och hon är så enkel att ha med sig överallt. Längst bort höll skyddsgänget på och smällde med en piska i ett som upplevdes som störande för flera hundar. Lizzie reagerade vid filten och skulle klänga på mig så hon fick var i klubbens burar men som tur var brydde sig inte Bella ett dugg. Hon hade fullt upp med att käka upp min melonrest därav den fula minen  

Super nöjd och taggad med ett helt nytt sug efter att få komma till start i eliten nästa helg åkte jag hem och hämtade min Gucci som fick vara med mina föräldrar i helgen    

Susy är så bra på regler och gick noga igenom hur jag ska stå och gå vid linjer mm. Kände en stor osäkerhet inför regler men så har jag inte tävlat elitlydnad på ca 7 år. Har så klart läst på lite men kände mig ändå osäker. Tror nog jag kan ha höjt mig en 30 poäng bara på tips och råd om hur jag ska agera och gå under ett program som jag inte hade en aning om   

Söndagen inledes med regn och en ny betydligt mindre plan. Bra för Lizzie att inte vara på samma plats.

Bellas tänder rasar ut och öronen har ramlat ner. Hon som var så fin med stånd öron    Ska ge kaltillskott och massera extra mycket nu.

Susy byggde upp en kompakt elitbana till mig så gick jag igen ett program som kändes bättre än i går    Redan bättre tempo och bättre självförtroende hos min lilla gumma. Tog till mig många bra råd om hur jag ska träna vidare på våra svaga moment som fjärren och vittringen.

Lizzie vill så gärna smöra och fjäska för Fridas hane Marley och under hela dagen höll hon envist på   och han morrade    Hon kikade under stolen, bakom stolen, från Fridas knä, kikade under lugg och med blottad mage men han lät sig inte bli impad. Skrattade så gott åt deras sätt att kommunicera   

Tyvärr slutade helgen på det tråkigaste vis efter lunch då en person fick åka in akut till Bagis med sin hund och fatta det tyngsta beslutet   

Skrattet byttes till tårar och vi var alla tagna och ledsna över vad som skett. Det är så hemskt att se ngns oländiga smärta och sorg utan att kunna göra ngt än att ge en värmande kram och ngr tröstande ord. Men vad kan trösta när man ställs inför sådana här beslut  

Så gruppen upplöstes. Vi var 3 stycken som tränade vidare lite grann och sedan satt vi och pratade av oss lite vilket kändes skönt.

Ett stort tack till Anne som roddade runt lägret så fint åter igen   och ett JÄTTE TACK till Susy som verkligen har gjort mig taggad och upprymd inför min elit start. Nu tror jag att det kommer att kunna bli bra inom sinom tid och hoppas inte bara   

                                                  

  Nu siktar vi mot nya mål/ Susan