I fredags kväll begav jag mig ut till Kåres marker i Nynäshamn för att göra ett generalrep inför söndagens VP prov. Det var 7 grader kallt, blåste och regna till och från men Lizzie glänste och gjorde det bästa jobbet hon har gjort under våra 5 månader som vi hållit på med vallningen   

Vågade inte skriva ngt på fb för att slippa höra att man bara är " fb bra "   men jag bar med mig en ny känsla av självförtroende och glädje när jag frusen tuffade hemåt   I vallningen går det inte alla lägga upp ngn plan på hur man ska göra för fårens agerande och attityd avgör hur jobbet kommer bli utfört, men med normala får med lite bus och envishet vid fållan kände jag att " detta grejar vi"  

I lördags besökte jag mitt livs första vallhundstävling på Solängensgård för att få en känsla av hur det går till på en tävling. Observera att ett vallhundsprov inte är en tävling och vågar man säga tävling blir man genast korrigerad    Men i lördags var det tävling så det var en annan svårare bana men samma får, och dom var springiga kunde jag konstatera och ville gärna fly hem från banan   

Söndag morgon och jag var ute i god tid. Slogs över hur noga och välarrangerat det är på ett vallhundprov mot en brukshundstävling    Man ska visa upp stamtavla och vaccinationsintyg sedan blir hunden scannad efter chipp. Man får en nummerlapp och kan på en tavla se en planskiss. Svarta punkten bredvid fållan är startpunkt. Man skickar hunden ut till fåren och ska sedan följa pilarna i raka linjer, eller som mina ostbågar   

Startlistor hänger med uppe.

Sedan hälsas man välkommen och får reda på lite förhållningsregler av gårdens ägare   innan dagens domare går igenom hur han vill ha det följt av en banvandring där han noga beskriver vad han vill se   och man får hela tiden ställa frågor. Dagens skrivare var Agnetha från Tyresö bk   

Det var många bekanta ansikten på plats men jag var så nervös och ville följa dom tävlande för att lära mig lite knep. Jag har aldrig sätt ett VP live förut   utan bara på Youtube så det var mycket att ta in. Tycker folk var väldigt vänliga och kom med många snälla råd och uppmuntrande kommentarer   men magen var orolig och bena som spagetti. Buster fixade i köket båda dagarna   

Kåre hade startnummer efter mig men han passade på att ge mig lite tips under dagen medans vi kikade på dom övriga    Tyckte fåren var snällare idag än igår men dom ville fortafarande fly hem och när man tog ut dom från fållan fick man passa dom, annars satte dom fart hem   

Så började det dra ihop sig och jag fattade min exklusiva vallstav    och gick ut på ängen med min lilla sockerbit. Försökte köra lite komandon så hon skulle bli lyhörd innan jag gick ut på banan för att vänta in min tur. Skulle kännas bra att se en hund innan mig och ta till mig lite information på nära håll. MEN då vill domaren att nr 16 skulle få nya får då det hände ngt under hennes hämt, det innebar att hon fick vänta till sist och jag gick in direkt   

Fasiken jag ville spy och kramade min stav  så jag fick ont i händerna. Domaren såg nog min skrämda blick för han frågade om det var min första bc, ja och mitt första vallprov, svarade jag   

Nu berättar jag från min synvinkel och uppfattning. Ni som satt långt bort kan ha en annan uppfattning och dom kan ni skriva i komentarsfältet. Jag är inte rädd för kritik, det är utvecklande.

Skickar ut L i ett vänsterhämt men hon flankar inte ut som jag önskar så jag lägger på ett dk för att slippa få rusande får, jag förlorar ngt poäng på det men räddar hämtet. Sedan går det väldigt fint och jag blir lugn och andas ut då hon för dom runt mig från rätt håll.

Vi börjar fösa upp fåren mot första grindarna men fåren drar väldigt mycket mot skogen upp till vänster så jag får jobba på att få ner dom till höger. L är glödhet och snabb och lyder väldigt fint. Jag försöker undvika kommandot ligg då det ser finare ut om hunden är på tassar och jobbar och det blev mitt första misstag då hon inte lyder det lika bra som ligg.

Hon stannar inte innan jag säger ligg men då har hon redan vänt flocken, jag lyckas vända om dom men då börjar dom att kuta och undan går det upp mot skogen  

 Efter det blir det egentligen inget riktigt flyt med utan jag får kämpa för att i huvudtaget behålla fåren på ngn sorts bana. Dom snälla fåren har förvandlats till ngr jävla Afrikanska löpar får och jag får försöka springa ikapp dom    Går bra en liten bit men sedan försöker dom fly hem till gården och jag känner bara ” nej jag lägger av”  

Då kommer jag ihåg Kåres och Anne-Lies råda att jobba ända tills domaren bryter och så blir jag sur på dom där satans skitfåren som ska kuta iväg    Jag tycker Lizzie jobbade riktigt bra och tog mina komandon så inte ett får lyckades smita hem   men dom var oroliga och nervösa och ville inte alls gå med mig   

Eftersom fåren var så springiga vågade jag inte säga ngt mer stanna och stå utan la på ett ligg direkt och det lugnade dom lite så sista biten upp till fållan kändes jätte bra.

Sedan var det egentligen inget mer strul utan det kändes kontrollerat och bra. Hade en liten känsla av att vi klarat det då jag tyckte början och slutet var bra, mitt emellan vill jag inte tänka på   

Domaren och Agnetha kommer från och ser så glada ut och Agnetha gratulerar till gk vallprov    Domaren har ngr åsikter angående vårt prov, som att hon skulle stå mer sedan får båda en bamse kram innan jag springande kutar bort med rinnande tårar   

Jag blev bara så ofantligt toklycklig och stolt. En del har tyckt det var för tidigt för oss att göra provet och ngr uppfödare ville inte sälja hund till mig för jag inte vallar     

Jag har funderat på om jag kunde ha gjort ngt annorlunda men inte med dagens får. Vi två är för orutinerade helt enkelt när det blir så här svårt men jag är så stolt och glad att vi redde ut det    Inga stilpoäng men det struntar jag i. Vi kämpade allt vad vi kunde så jag var helt svettig efteråt och hornen i pannan drogs nog in först ikväll     

Jag vill tacka Kåre som så tålmodigt hållit på och undervisat mig under dessa månader    Jag gillar hans djurkänsla mot både hund och får och när jag i panik höjer rösten behåller han lugnet och får mig att tänka rätt istället och arbta med mjuk röst    Dessutom utmanar han mig och fick mig med pepp att våga anmäla till en tävling.

Ett varmt tack även till min gamla hundkompis Tage som är på bild. Vi har tävlat ihop ända sedan Dixie och Pompe tiden och har alltid tagit väl hand om mig som ny och oerfaren förare inom hundsport    Det var Tage som fick mig att köpa min första dator som jag kunde se hur jag låg till på SM listor   t När jag köpte Lizzie var träning helt annorlunda mot en schäfer och många gånger har jag vänt mig till Tage för att få kloka råd och tips som alltid fungerat.

Dessutom satte han mig i kontakt med Kåre. Jag har letat länge efter ngn som ville hjälpa mig men dörrar har förblivigt stängda, tills nu   

Först när alla var klara fick man sitt protokoll. Stamtavlorna fick man lämna in för att få det registerat att man har en gk vallhund. Man får inte avla på en bc som inte genomfört ett gk vallhundsprov då man vill bevara hundens arbetande egenskaper.

Ninni som äger gården höll i diplom utdelningen   

Väl hemma blev det till att festa med en hemagjord pizza och champagne    Skrattade åt trötta Bella men innan F 1kvalet var klart sov jag lika sött   

Ett innerligt varmt tack för alla Era  gratulatoner   Detta är det svåraste jag gjort med en hund och alla drifter man väcker. Även ett stort tack till alla Ni som delat med er av goda råd och öppnat upp era hagar så jag har kunnat tränat med er hjälp Nina, Gunnel och Lillemor   Tusen tack för allt vallhunds snack och goda råd via mobilen Anne-Lie, du är min proffesor   

                                                  

           Kram/ Susan