Dag 4 av 4 tillbringades åter i vallhagen och kurs för Bobby. Jag var inte så sugen på att gå upp när åter igen klockan ringde i arla morgonstund    Jobbigare att vara ledig än att jobba   

Packade på mig ytterligare lite kläder och för en gång skull uppskattade jag min stol för fötterna ömmade efter alla dagars träning och tävlingar varvat med jobb på kvällarna. Inger och Kåre ordnade med fin fikakorg och god lunch båda dagarn jag var med   

Nya deltagare som generöst delade med sig av sina erfarenheter och svarade på mina frågor   

 Oj oj detta är svårt och mycket att ta in   

 Roligt att få se så många olika typer av bc:n, både på hur dom arbetar i hagen och hur dom uppför sig utanför och jag måste bara säga att min Lizzie skulle jag inte byta bort mot allt smör i Småland    Hon passar mig perfekt och även om vi så aldrig kommer att ta ett VP så har hon egenskaper som jag bara älskar. Fy jag skulle aldrig vilja ha en hund som rusar runt och biter fåren helt sjövild   

Bobbys hund Jack hjälpte till alla dagar och såg till så fåren hamnade i perfekt position åt mig och Lizzie   

 Vi tränade på flankerna och inget fusk med lydnaden. Hade jag sagt ligg så skulle hon ligga och inte tjuva fram    Jag skulle inte säga ngt utan helt bestämt gå tillbaka och lyfta upp henne i kopplet och flytta tillbaka henne därifrån hon tjuva och med ett ryck lägga ner henne. Det fungerade jätte bra och det var riktigt kul att se hennes förvånade blick. Va? Är inte jag din lilla bebis längre som kan göra hur jag vill?  

Han körde varje ekipage två långa pass/dag så det blev mkt att sitta och titta, men å andra sidan fick man mycket gjort och mycket information under tiden min tid var i hagen. Han visade övningar med långpiskan. Den användes inte för att piska eller slå hundarna utan för att med mjuka rörelser kunna visa hunden åt vilket håll man vill att den ska gå, backa ut och framför allt att få dom att flanka ut bättre. Fösta gången blev hon rädd men väldigt snabbt brydde hon sig inte och när B försökte flanka ut henne i vänster sprang hon vidare, vek undan huvudet men bibehöll blicken på fåren medans piskan nudda henne helt mjukt    "Vifta du gubbe lilla med spöt, jag ska valla fåren" sa hennes blick  

En gång blev B arg på henne och satte henne ordentligt på plats. Jag tänkte oj nu tog hon åt sig men så fort han vände sig om för att prata med mig gick hon upp och tänkte börja valla vidare.

Ja hon är inte den lilla klena ängeln jag trodde inte men kontaktbar och lyder mig bra. Det känns så skönt att ha en hund jag kan lite på och som inte vill skada djuren   

Nu när helgen är över så kan jag inte låta bli att tänka på dag 1 av 4:ra   men det får bli till nästa blogg.

                                                  
            Over and out/Susan