Lördag morgon och väckarklockan ringde alldeles för tidigt efter en löningsfredag bakom baren    Flocken skulle rastas och Porsche lämnas till Perre innan vi rattade mot Grisslehamn och färjan.

Målet vara att för 11:e året i rad besöka ÅBSK:s lydnads cup.

Jag skulle starta i öppenklass som påminner om Svenska klass 2. Har haft väldiga problem med fjärdirigeringen och stå under gång. Har t.o.m funderat på att stryka mig men inte bryter jag en trevlig tradition, och så skulle ju vandringspokalen vi erövrade förra året återlämnas. Många av mina hundar har vunnit den, men bara Dixie 2 gånger i rad   

Ralf Björklund dömde och som vanligt är han mkt tydlig med reglerna, dömer rättvist och är väldigt peppande med ett trevligt ord till alla, hur det än går   

Solen sken och det var varmt    Lizzie startade som nr två och verkade lite loj  så hon fick ligga och ladda på hunden innan.

Vilken härlig känsla jag fick på plan och trotts värmen så tappade jag inte henne en endaste gång    Hon brydde sig inte om publiken eller annat runt och och växte från moment till moment. 8:an under stå var för att hon inte satte sig ner. Vi har inte kommit dit i träningen för hon har inte stått utan lagt sig, satt sig eller knäat. På hoppet tänkte hon tjuva tillbaka så jag röt i ett dk med betyg 7. Trodde jag ALDRIG vi skulle kunna få 8,5 på fjärren, men hon lurade matte och har tränat själv   

Å vad jag var lyckig och alla nollade tävlingar glömdes fort bort. Det blev en promenad och lite lek.

Stannade kvar ett tag och kollade på de andra som tävlade. Klubben har många trevliga medlemmar som alltid pratar och hejar på varandra. Är riktigt roligt att träffa dom år efter år   

Lindha med familj var med och tävlade i eliten med sin pudding Ajax. 9 st elit hundar på lördagen men bara 2 första pris. Tyvärr var inte de en av dom 2.

Trött åkte jag till hotellet. Hundarna var inte laddade för grogg och innan jag hann duscha klart så låg dom utslagna, Lizzie mitt bland sina priser   

    
Ny dag nya tag på söndagen. Lizzies enda lilla fadäs var på stående under gång. I Finland ska man gå 3 meter bakom hunden och på TL order vända åter. Men Lizzie trampar runt två steg för att se vart jag tänker gå med betyg 8

Mattes fadäs var betydligt värre    Full av oanade krafter efter veckor med stenläggning och grus skottning greppade jag apportbocken som på TL kommando ska kastas ca 10 meter. Fick till ett sådant jäkla perfekt kast så hade det varit OS final i kula hade publiken ställt sig upp och jublat    Ser hur apporten susar i den mest perfekta bågen iväg…och iväg…över avspärrningarna och lägger sig vid en tuja en 30 meter bort. Hade det varit OS hade Ni alla varit på väg till Sergels torg för att önska nya Svenska guldmedaljören välkommen hem   …..men nu var det inte kula utan apportering   

 Jag hör TL mumla om att det nog blir omkast och domaren tittar med stora ögon   på Svenska kvinnan med Finsk sisu. Lizzie som anser att alla hennes saker är hennes och alla era saker oxså är hennes besitter även bytesförsvar. Nu tittar hon mellan mig och TL med spetsade öron och sur blick och säger    ” MATTE HON TAR MIN APPORT….HALLÅ MATTE ”

 Jag står tyst kvar full av beundran över mitt kast    så Lizzie bestämmer sig för att ingen mummintrollpratande kvinna ska få ta HENNES apport och tänker sätta av efter men hejdas av mattes rejäl inkallning.

Självklart kastar jag som en riktigt kärring nästa gång och den hamnar bara 8 meter ut, men när jag sänder ut L kommer hon igång mitt arga ”hit” och stannar till så jag får ta ett dk med betyg 6.

Ha ha vad roligt, kommer aldrig glömma mitt kast   

Vilken tävlingshelg och vad hon överraskat mig min lilla sockerbit som stäckte ut i gräset   

På söndagen fattades det ynka 6 poäng för Lindha för ett första pris, men dom kom 2:a och fick kliva upp på pallen. Ett härligt ekipage som jag hoppas kommer ut och tävlar lite i elit spår   

Lizzie körde permutation på plats nr 2 och slutade således på 2: ra plats totalt i cupen av 24 startande. Grattis till vinnaren och tack åter igen ÅBSK som ordnar så trevligt   

Syrran   jag köpte stora flaskan Rom så att sommarens partyn inte bir torra. Lime får du ta med själv   

Hemma igen och vardagen väntar med mera stenarbete. Njuter av våra priser en stund till för som vi alla vet, lyckan är kortvarig så man ska passa på att njuta.

                                                  



            Kram / Susan