Senaste inläggen

Av manhofs - Fredag 26 maj 07:00

Kämpar för att hamna i fas i livet och komma i kapp med alla saker som har samlats på hög tack vare den otroligt kalla våren   Magen börjar säga upp säg av all stress och ena foten är helt paj av för mkt stående så nu måste jag dessutom hinna klämma in läkarbesök 2g/ve   Hälen som smärtar otroligt och dom trodde först hälsporre men det har jag haft i andra foten till och från och det har aldrig smärtat så här  



Ett stort, stinkande, skitigt och otroligt tungt jobb är att städa ur dammen. Tänk att ena veckan var det is på ytan varje morgon för att på 5 dagar bli sommarhetta. Ett jobb som måste utföras en ledig dag då man är helt krockad efteråt   så jag körde igång i måndags.


      

Inget jobb för fina flickor som är rädd om naglarna eller rädd för slemmiga djur   Pumpen klarar inte att tömma allt så man får hand ösa ut en jäkla massor med tunga löv mm och då dyker alla det upp av konstiga insekter mm som trivdes i geggan. Dom här krabaterna med sina vänner var dom trevligare  


       

Sedan ska duken upp på land för att gnuggas ren innan man åter igen ska hitta rätt passform. Låter lätt men den måste passa perfekt i varje hörn annars läcker det ut när jag fyller upp. Så går det när man råkar klippa av för mkt duk innan den var helt fylld med av vatten  


     

Blev väldigt förvånad över att Lizzie blev så upprörd över min plast and som bott i dammen varje sommar   Idag fick jag säga åt på skarpen   då hon håller på och skäller argt och försöker få den att flyga bort. Upptäckte dessutom att hon hade sprungit runt och trampat sönder ena vattenliljan på sin jakt efter plastanden  

Tiger och Gucci förstår inte vad hon håller på med   


     


Belöningen blir gofika till en porlande fontän och sällan smakar det så gott som efter alla dessa timmar med slit    Mysigt att på natten efter jobbet sitta uppe på balkongen med en kopp te och stressa ner till dammens porlande ljud.


   


 

Inte heller båten har man ju direkt velat lägga i. Älskar ju att fiska men inte med toppluva och överlevnadsdräkt på   Nu fick Kalle en lucka i onsdags kväll så då ska allt förberedas. Jag fylls allt av pirr när båten ska i. Det är en sådan lyckokänsla att ha en egen liten båt och se det hissas högt upp i skyn och fraktas ner till sjön och samtidigt lite oroligt, tänk om han tappar den   


       


Kalle är proffsig och trevlig. Frågade hur många båtar han lagt i denna vår och han var uppe i en 170 stycken… men min var minst    Efter en snabb avlasting kunde jag då äntligen sätta mig i min gula lilla skuta och börja montera på alla lås och linor mm.


   

Blev helt paff över att motorn startade på första försöket, har aldrig tidigare hänt och med lycka körde jag min båt med fladdrande hår och solen värmande i ansikte runt och runt i viken    Hundarna väntade i bilen så det blev ingen längre tur. Först ska jag skrubba rent henne men det kan vänta tills en annan kväll.



 

Otroligt skönt att två stora jobb är avklarade och lite lugn kan infinna sig    Nu har jag ganska mkt kvar att göra i trädgården men det tar vi nästa gång för nu väntar Tv:n och en kopp the.


 




                                              Hej då/ Susan   

ANNONS
Av manhofs - Onsdag 24 maj 07:00

Idag fyller min lilla sockerbit 6 år så det ska vi fira ordentligt   


     

Trodde nog att det skulle vara lättare att dressera en bc än vad det har varit med Lizzie och fler än en gång har jag tänkt ge upp, speciellt i spåret men tålamod och envishet gav tillslut frukt och förra året var helt otroligt framgångsrikt. Hade aldrig i min vildaste fantasi trott att vi skulle kunna nå så högt och trotts det känns det inte som om vi nått toppen av hennes kapasitet.


   


Jag måste säga att jag älskar att jobba med knepiga och svåra djur. Tänker på min grupp och vad jag utsatte dom för   Alla fick applådera sig varma för då ville L sticka till bilen   och var och varannan gång vi träffades hade jag med mig nya leksaker och metoder för att få henne att börja tycka det var roligt, som ett fiskespö   Nu älskar hon applåder och höjer sig en hel del om folk berömmer henne och applåderar. Myntets baksida är att hon även är känslig för kritik   så pratar en domare högt och negativt tycker hon det är jätte tråkigt och blir sämre och sämre tills hon försöker dra till bilen   

 


Grattis min underbara lilla Lizzie   och grattis till hennes systrar och bror med  



ANNONS
Av manhofs - Måndag 22 maj 23:42

Så var det dag för årspremiär i elit spår. Nu skulle vi minsann bryta vår tradition med att Lizzie aldrig kommer runt på sina första spårtävlingar   


Lottade tyvärr nr 10 vilket innebar att jag inte fick åka med ut i skogen där dom första 8 spåren ligger utan vi fick stå och vänta vid vägen innan vi blev hämtade.

Hade turen att hamna hos världens trevligaste spårläggare så tiden bara rusade iväg   


   


Lizzie kändes lugn och balanserad och sugen på jobb. Hon laddade på ut så jag fick jogga med ngr steg och tänkte ” oj, hoppas det inte blir baksph nu”   men hon analyserade så fint och så iväg och rätt håll  

Tjoho årets första 10 på upptaget   nu skulle det bli guld……eller vänta nu, det är lite kvar  


Första pinnen plockade hon jätte fint men redan vid första spetsvinkeln fick hon problem och tyvärr fastande linan i en sly hög. Lizzie har problem med linor som fastna både i vallningen och i spår. Hon gör inte som mina andra hundar och försöker rycka sig loss utan tappar mer lusten.  Sedan gick det ganska skrangligt framåt men jag kände mig aldrig säker på att hon var i spåret, slog mkt hit och dit men två pinnar till hittades. Sedan kommer vi ut på ett kalhygge och då var det kört. Vinden låg på kraftig från vänster så hon fick inget fäste så då bestämde jag mig för att det fick räcka 


   


Vi fortsätter med vårt vinnande koncept att börja tävlingsåret dåligt sedan ökar vi mer och mer   Kan ju även konstarera att vi inte är ngr medelmåttor. Antagligen står vi på pallen eller bryter, topp eller flopp liksom  


  

Faktum är att hon blev lite paff över att jag valde att ta av henne från spåret   Vad hon än höll på med så jobbade hon och när jag tackade för oss fick jag dra med mig henne. Funderade i bilen hem på om hon skulle vara mer tänd till nästa spår och jag tycker faktiskt hon var det idag.

La ett nästan 1600 meter sph som jag tyckte hon löste väldigt fint. Åter igen en spetsvinkel som krånglade så vid nästa spår ska jag lägga ngr flera spetsar men hon galopperade faktiskt vid ngr tillfällen. Hon som brukar gå så man fryser  


   


Idag var vi även och vallade. Började med L som är lite för het. Lyssnar inte riktigt på kommandona och har svårt att sänka farten, allt ska gå fort. Sedan kommer lilla B som så försynt puttar runt dom så jag får hetsa på henne, hur kan dom vara släkt dom två, inte en likhet någonstans  


 

Om två veckor är det dags igen och då startar jag både lördag och söndag, ska bli så roligt. Men nu har jag dragit igång trädgårdsarbetet så hundarna får vila i veckan. Susan ska pula i myllan, måla och kanske sjösätta båten om krankillen kan. Ska försöka få till ett sph ngn kväll på 1500 meter men sedan blir det trädgårdsarbete för fulla muggar.



                                                  
                      Ciao/ Susan



Av manhofs - Torsdag 18 maj 08:00

 
 

Efter 45 år som krögare lämnar vi nu i familjen Manhold över vår restaurang Zum Franziskaner till nya krafter.

Det känns som vi har hittat en väldigt intressant köpare som kommer att förvalta och förändra Zumen och åter igen fylla lokalerna med gäster och vi önskar dom all lycka till.


Det kommer att bli väldigt tomt och vi kommer att sakna alla våra trogna och trevliga gäster från både Sverige men även runt om från världens alla hörn.

   

Själv har jag jobbat inom företaget sedan unga barnsben då jag som 8 åring stod på en pall och hällde upp öl på lördag  kvällarna med Pappa.

 1983 öppnade jag upp Café Susan i dörren bredvid som jag sedan drev fram till 1996. Pappa ville gå i pension så vi sålde Cafét och så gick jag in i Zum.


 

År 2000 på Nyårsafton tog jag och systern över Zumen helt men nu 17 år senare är det slut. Känns både ledsamt och tomt då jag alltid älskat mitt jobb och gått med lätta ben över Slussen ner till Zum.


Den 1/7- 17 lämnar vi över men sista dagen kommer att bli runt Midsommar sedan ska vi stänga och städa ur. Passas på att besöka oss en sista gång. En epok går i graven men en ny föds.


Vi vill passa på att tacka alla personal som jobbat åt oss under alla år och ett varmt tack till alla underbara gäster som passerat.


Tack för dessa underbara år/Familjen Manhold

 
 
 
 
 
After 45 years as a restaurateurs, we now leave in the Manhold family over our restaurant Zum Franziskaner to new powers.
It feels like we have found a very interesting buyer who will manage and change Zumen and again fill the premises with guests and we wish them all the best.

It will be very empty and we will miss all our loyal and nice guests from both Sweden, but also from all corners of the world.
  I Myself worked in the company since young childbirth when I was 8 years old on a pallet and poured beer On Saturday nights with Dad. In 1983, I opened Cafe Susan in the door next to which I then ran until 1996. Dad would retire so we sold Cafét and then I went into Zum.
In 2000 on New Year's Eve, I and my sister took over Zumen completely but now 17 years later it's over. Feels both sad and empty when I always loved my job and walked lightly over Slussen down to Zum.
 
    On 1/7/17 we leave but the last day will be around Midsommar, then we will close and clean out. Be sure to visit us one last time. An epoch goes into the grave but a new one is born.

We want to take care of thanking all the staff who worked for us all year and a warm thanks to all the wonderful guests who passed.
 
 
 

Thanks for these wonderful years / Family Manhold

Av manhofs - Tisdag 16 maj 23:24

Vaknade utvilade och pigg på måndag morgon till ett plingande sms. Det var Heby bk som kallade mig som reserv till deras kvällstävling. I normala fall svarar jag bums jag med glädje men nu kände jag mig tveksam    Var det värt att bila så långt och sedan uppleva samma sak som i går?


För mig hamnar det inte alltid om ”påt igen”. Jag har ju inga större problem att varken bryta eller genomgå en dålig tävling men när en ung hund som B visade att gårdagens tävling var för svår på ngt vis vill jag inte heller pressa henne. Skulle vilja kunna sopa bort det hela med att spåret var dåligt t.ex., men uppgiften med press från andra tävlande kunde ju med ligga bakom och då är hon inte i behov att åter igen utsättas för tävling utan först få mera rutin. Nu tränar jag ju nästan alltid själv och då kan detta med andra tävlande ställa till det rent mentalt. Dessutom är hon inne i en spökålder just nu och reagerar lite på allt möjligt   


Frågade både Bosse och Annika som sätt henne sph om råd och båda tyckte ”ÅK”  


Nåväl , först så packade jag in oss i bilen och for ut till Västerhaninge där jag vet ett sph som påminner och skogs sph i Heby. Tränar ju bara på äng så jag vill se hur hon tog skogen men det var absolut ingen skillnad så jag tackade ja.

Som tur var lämnade jag Gucci till föräldrarna då jag tyckte att det skulle bli lite långt och trångt för old lady som inte är road av tävlingar och tur var väl det för det blev verkligen en lååång dag  


   


Vi var kallade till 67:ans kiosk kl.17.30 och jag ställde in mig på min favorit tunnbrödsrulle. Men det var en av dom tristaste rullarna jag provat och ngn mer mat där lär det inte bli    Tråkigt då personalen var trevliga men att laga mat med kärlek klarade dom inte. Bad om liiite mos samt extra kryddor. Fick bara mos, inga kryddor, inte en salladsbit eller lök så hälften kastades.


Heby bk är en liten favorit trots att jag bara tävlat där en gång tidigare. Det var 2005 med Gucci och det gick så jätte bra. Jag lottade nr 3 och det visade sig vara samma spår som Gucci hade 12 år tidigare  Då vann hon med nästan 300 poäng så karma var på vår sida.


 


     


Första gången jag och Annika sph ville hon att jag skulle gå med bakom för det kunde hända på tävlingar. Jag har aldrig varit med om det men ok, om hon ville träna på det gjorde jag med det. Nu började jag skratta då domarna gick med en bit bakom dom tävlande   , så tack Annika   


Kände mig nervös och funderade på upplägg. Hur hade jag gjort i Haninge som jag inte skulle göra här?

Bestämde mig för att köra på som vanligt men frågade mkt noga om spårets riktning som jag missade i Haninge. Nu var det min gamla vanliga B som arbetade sig ut så det rök i handsken sedan tuffade hon på så fint. Markerade pinne nr ett perfekt, tog vinkeln perfekt men sedan gick hon över en tappad snitsel, ångrade sig och vände tillbaka för att kolla om det var ngt att plocka med sig. Domarna såg ju inte vad hon gjorde utan tolkade det som snurr med 0,5 p avdrag. Nämnde inte ens snitseln då jag var så grymt jäkla nöjd med hennes jobb    


Blev tårögd av lycka och domarna var så positiva. Vilken fart och vilja att sph med fina markeringar fick jag höra  


       


Måste berömma domarna som var väldigt positiva och trevliga hela kvällen/natten. Det gick att skoja och skämta med dom även inne på planen och dom skojade tillbaka   

Sedan tyckte jag hennes kläder var så himla eleganta    Vet ngn vart man köper dom? Såg både varma och otroligt stiliga ut med min favorit färger. Kanske är jaktkläder?


Här kunde det ha slutat i katastrof då jag dumt nog tog med mig Lizzies favvo boll som slutbelöning. Självklart tappade B bort den vilket jag först märkte i stugan när jag tränade L   

Men idag sms: ade jag Cecilia som var budföringsmottagare och hon åkte ut till skogen och fann Lizzies boll      Å vad tacksam jag blev och aldrig mer ska jag ta Lizzies saker till B eller tvärt om.

Imorgon ska jag hämta den på hennes jobb inne i Stockholm med en liten present som tack  


     

Bilade ner till klubbstugan sedan började den långa väntan. Tränade, rastade hundar och satt i stugan ända till kl.21,30 då budföringen drog igång   Alla 12 var medfrån skogen men en valde att bryta då det blevså sent.


Hade redan noterat att det tog väldigt lång tid innan man fick skicka hunden så jag tog ett extra hårt kommando stanna när jag kopplade loss, men efter en stund av väntan beslutade sig B för att det var lika bra att dra och kastade sig ut    Röt till ett jäkla dk med” LIZZIE HIT” ( Inte så jäkla lätt att hålla reda på alla ludd   ) men det fungerade och BELLA la på en tvärnit och undrade vart Lizzie var och kom snällt tillbaka   

Vid mottagaren studsade hon ngt men Cecilia sa till henne och betyget var 5,5/6. Domaren tyckte det var bra att jag lyckades stoppa henne men hon hoppade även på mottagaren. Ja ja svarade jag, men tempot var bra va   och så asgarvade vi alla för hon låg som ett streck i backen   

Så nu ska vi träna på att vänta längre innan vi skickar.


 


Vid 22.15 drog lydnaden igång och då var 11 st kvar. Men det började bli mörkt med skuggor från strålkastaren. Måste säga att jag var grymt nöjd och stolt över min lilla ostbåge. Hon är så dampig och vill bara fara runt och hälsa på alla   men i arbete fokuserar hon verkligen. Nu var hon trött och inte samma skärpa som på en morgontävling.

Det bästa är att hon tycker det är roligare och roligare att tävla och tempot blir högre och högre. Nu börjar hon skutta in i mig på inkallningarna som förr var lite loja. Tänkte inte fila för hårt på det. Hon är ung och nu prioriterar jag arbetsglädje och iver. Dom små avdragen som kommer ifall domarna står rätt till får vara.


När jag går hör jag inte publik eller kollar poäng så det värmde enormt att gå av plan och mötas av så många fina komentarer om vårt program   Jag vet att jag kan vara tvär innan jag går in på plan men det är för att Bella inte klarar att jag står och gaggar. Då tappar hon fokus och blir flamsig. FUngerar inte med lizzie heller som behöver ramas in och peppas utan störning.


 

Vid plattsliggning var 8 st kvar och jag låg som nr 3 av 4. Funderade som många andra om jag skulle lägga i mörkret? Vi var redan uppflyttade men jag vet att hon ligger bra så jag hängde på ut. Bredvid henne började en schäfer att nosa och krypa framåt, satte sig upp, ställde sig upp och kollade på B som storögd kollade tillbaka  

Då började bc:n bredvid henne att äta ngt från gräset men den låg kvar så B flyttade fokus från schäfer till bc  

Schäferägaren lyckas få sin hund att lägga sig ner men då tyckte hund nr ett att nu går jag upp. Den nosade sig bort bakom schäfern som i sin tur spände blicken i den men sedan var som tur var tiden ute utan större incidenter. Lite svettig plattsliggning  



   

Kl.23.50 var det så äntligen prisutdelning och tänk att min lilla Bella gick och vann sin allra första seger   och blev uppflyttad. Tyvärr var det för mörkt för deras prispall så det blev aldrig ngt foto   


Kl.02.10 rullade jag in hemma på gården totalt krockad och lycklig. Föredrar nog dagstävlingar men det var en ny erfarenhet  


   


Blev en podium bild hemma som vanligt istället och Tiger han ville ju vara med   

Nu får Bella vila en månad sedan drar ngr Lydnadstävlingar igång som Tomas Mohlins minnesutställning i Österåker. Hoppas många kommer och hedrar Tomas minne   


Nu är det dags för Lizzie att visa vad hon går för. Har som tur var kommit med på två tävlingar redan. Hon behöver ngr tävlingar för att komma i form min sockerbit sedan blir hon förhoppningsvis farlig igen  


 


     

Så kan det gå. Ena dagen en flopp, nästa på topp   

                                             
Hej då/ Susan   

Av manhofs - Söndag 14 maj 20:41

Idag var det dags för Bellas spår debut på Haninge bk och vi var ute i god tid för rastning och stötte på både älg, räv och rådjur på morgonpromenaden i Stav.

Vädret var svalt och vindstilla och allt kändes löjligt enkelt   

Lottade nr 10 och sist. Hade hoppats på nr 1   


 


 


Så begav vi oss iväg mot spårområdena och kör in i samma ekallé som jag åker ner till för att valla hos Monica     Bella vaknar till där bak och börjar gnälla och snurra runt. Spår 1 och 2 låg där jag brukar rasta innan träning längst allén så jag var SUPER glad att jag INTE drog nr 1  


 



Spår 3-10 låg längst denna åker så det var lätt att följa dom spårande. Funderade på hur jag skulle förbereda B och tyckte hon kändes i rätt balans med lagom rastning och lugn utan stress. Det blev lite strul i spåren och det slutade med att jag fick ta reserv 11 och åka iväg ytterligare en bit.


 


Nu hade mitt spår legat i 80 minuter för vi såg när dom la ut alla spåren när vi kom, men trodde inte det skulle spela så stor roll.

Ena domaren frågade om jag hade sätt en räv som alltid strök runt i mitt spår men sådant bekymrar inte mig. Jag tränar i viltrika områden och undviker varken får eller vilt när jag spårar utan tvärt om, jag söker gärna upp dom och utmanar mina hundar att spåra vidare trotts vilt mm, som i onsdags längst fårhagen.


 


Släpper på B som jobbar sig ut en 10 meter sedan börjar hon att snurra och fara hit och dit och värsta cirkusen börjar    Blir helt ställd och har ingen plan för ett sådant arbete, hon som alltid spårar så fint   

 Försöker få henne att fästa i spåret.  ( men det visade sig när vi letade efter pinnarna  efter tävlingen att hon inte ens var på spåret som gick en 7 meter åt höger) Förstod ganska fort att vi skulle nolla men jag gillar inte att bryta. Jag trodde aldrig att hon hade ett spår i nosen så som hon jobbade utan tänkte att om jag bara tog mig ner till bakkant skulle hon börja spåra. Mkt riktigt får hon tag i spåren i nerkant och följer det en 5 meter och markerar väldigt slarvigt pinne nr 2 men sedan slår och far hon igen så jag tar av henne helt paff och snopen. Vart tog våran 10:a vägen   och vad hände?


 

Kändes ju jätte snopet och tråkigt. Det här var liksom inte ett dåligt spår, hon spårade aldrig utan bara for hit och dit. I min träning vill jag analysera både bra och dåliga jobb men detta var ju helt katastrofalt   



Åkte ner till klubben och kollade på dom andra duktiga ekipagen innan det var dags för att fira min fina brorson Erik. Satt bra med en god middag och tårta en sådan deppig dag  Tja en säck med tröstgodis fungerar med   


 


Vad det än berodde på idag så anser jag att hon borde ha klarat det efter hur vi tränar men det är inga maskiner och klubben ordande så gott det gick och alla var jätte trevliga. Får bara lägga denna dag bakom oss men inte utan en utvärdering så jag bad min kompis Bosse att lägga ett spår åt oss på äng där folk går i Västerhaninge nu i kväll. Då spårade hon som vanligt med alla pinnar in    Kändes ju skönt och nog nyttigt för B att få ett lyckat spår i minnet och inte morgonens.

Är reserv på två tävlingar till och sedan väntar jag till i höst om jag inte kommer med eller klarar det. Nu vill jag fokusera på Lizzie och så händer väldigt mycket privat som kommer ta tid  


 

Min lilla underbara ostbåge    Tror det kommer bli super men som alltid måste man hitta dom rätta inställningarna sedan får Ni passa er   




                                 Motgångar driver mig frammåt / Susan


Av manhofs - Fredag 12 maj 21:31

Varierande grenar och varierande väder. Nu har jag lagt Finska lydnadsmoment bakom mig och kastat mig in i spårningen. Har spårat varje dag sedan i måndags och tycker det är så himla roligt, trots snöstormen som vi hamnade i onsdags kväll   


   

Behöver inte alltid vara långa spår med lång liggtid. Fungerar utmärkt att variera i alla oändlighet med underlag, miljö, föremål, liggtid mm.

Filar såklart på appellspår som är Bellas nästa gren och har faktiskt börjar uppskatta och gilla utmaningarna som ängar ger. Har avskytt ängsspår i typ 30 år så det är aldrig försent att ändra sig  

 

Beror säkert på att Bella är den bästa spårhunden jag haft på äng   men om hon kommer upp i Porsches klass i skogen återstår att se  

Är ett sådant nöje att spåra med min lilla ostbåge. För varje pass utvecklas hon men vi har mkt kvar att fila på vilket gör det så roligt att komma ut. Lägger spåren sedan tar vi en härlig promenad under tiden det ligger till sig.


   


Har lyckats fått ner farten nu men får ta det lugnt med att hålla igen. Tror det kommer komma när vi tar oss in i skogen. Håller jag igen för hårt blir hon irriterad   och slår lovar runt mig som i vallningen för att bli av med linan. Försöker gå på lite utan att rusa runt med ett lagom motstånd som inte stör henne för mycket.

Konstigt nog är hon väldigt noga med vinklarna, trotts sin fart men pinnarna kan bli kvar   Hon har inte tyckt dom har ngt värde trots att jag har provat massor med olika saker. I måndags la jag ett helt appelspår med bara ett slut. Tror hon tyckte det var skumt  


För i tisdags träffade jag Annika och vi spårade. Va beredd på att hon inte skulle ta en pinna men då plockade hon alla    Kan vara så att andras pinnar är roligare än mina eller så satt gårdagens övning kvar i skallen.


 Såg Annika spåra med en av sina hundar och det frös vid varje pinne som markering. Funderade på om det eller liggande apportering skulle passa min Bella bättre med efter Annikas spår har hon plockat varenda pinne i veckan   

 


Igår kväll stötte jag på ett gäng trevlig jägare som skulle ut och jaga vildsvin. Jag hade redan noterat i tisdags kväll att bönderna sådda ngt och åkern plattades till på ett vis jag aldrig tidigare sätt på en åker. Jorden var platt som en fotbollsplan. Nu berättade dom att bönderna hade sått ärtor som vildsvinen älskar så dom kommer jaga varje natt hela veckan   

Nu vet jag att två klubbar har spårtävlingar i detta område i helgen men jag hoppas det går bra. Tävlingarna är ju på morgonen så då sover väl både svinen och jägarna  


 


Gucci fick hälsa på kossorna i torsdags. Kossorna var nyfikna i en strut så jag höll hårt i kopplet. T-bone steak tänkte G och slickade sig om munnen  


   


Träning ger färdighet så vi tränar på   

 Nästa vecka är det Lizzie tur att hamna i rampljuset. Hon har kommit med på elit sph men brukar behöva ngr tävlingar för att komma i form. Tror hon har brutit varenda första tävling för säsongen i sitt liv så jag planerar kort dag  

Men det ska bli roligt att byta ut äng mot skog hela nästa vecka och få traska lite längre sträckor.



                                                  

                 Trevlig helg / Susan   



Av manhofs - Måndag 8 maj 23:16

Så kom min efterlängtade tävlingshelg på Åland som jag troget besök från början av 2000 talet förutom förra året då jag valde att stanna hemma. Nya regler och Lizzie som inte håller nivån som krävs för att tävla där. Det är roligt att titta på alla bilder från åren som gått och ser hur även en klubb på Åland har sina upp och ner perioder. Från början var det en storslagen tävling med fina priser och många medlemmar som var med och engagerade sig. Publik med fika korgar och serveringstält.


Nu är det knappt ngr priser alls och dom allra flesta verkar ha mer bråttom till andra aktiviteter under dagen. En trogen klick med medlemmar som sliter år efter år och får göra allt jobb så en stor eloge till dom   

 Tiden går alltid alldeles för fort när jag är där. Skulle vilja sitta kvar i evigheter och gagga med alla trevlig hund kompisar man fått. Nivån på dom tävlande har höjts rejält, likaså domaren Ralf. Dom första åren när jag kom tyckte jag det var ganska lätt att få ett första pris mot i Sverige, nu är det helt tvärt om. Extremt noga redan från första klass och många avdrag förstår jag inte alls men ingen kritik i det, jag gillar när nivån är hög. Jag har aldrig gillat att leta ”snälla domare”. Jag vill hellre tävla för dom tuffa och hårda bara dom håller jämn nivå och är rättvisa. Det är aldrig kul när en viss ras eller förare bli upp dömd för att dom är kända t.ex


 

Måsta säga att domaren Ralf Björklund och Tl Jeanette Wikman håller otrolig hög standard, jag den högsta jag har tävlat för och det är ett rent nöje att gå in i deras ringar   Extremt noggranna banor med exakta mått uträknat för varje moment. Inte plottrigt och kladdigt med koner, hattar och färg sprej överallt. Hon jobbar med små vita plastbuppar som hon trycker ner i gräset som man bara ser om man står väldigt nära. Inget hundarna tittar och låser sig på. Dessutom har hon full koll på sin bana så man lossas säkert och fort runt banan utan onödiga svängar hit och dit. Skulle verkligen vara roligt om ngn storklubb bjöd in dom till sina tvådagars tävling i Sverige. Typ Skärgårds cup, Bro-Håbo eller Grande Prix. Det är verkligen en erfarenhet att gå för dom men det såklart, ni som bara jagar höga poäng för snälla domare skulle inte komma. Men jag inbillar mig att det finns fullt mer förare som vill utveckla sig och ta sig träning till en ny nivå och jag har fått mkt att tänka på efter denna helg, dom små detaljerna som ger en 10. Dom dömde på Nordiska senast samt tävlar själv så merit och erfarenhet har dom gått om.


 


I Finland har dom en tillgänglighets kontroll inför vajer klass då hunden i fritt koppel ska hälsa på domaren och låta sig bli hanterad. Varje tik bli torkad i baken med en vit trasa och hane kulorna kontrollerade så redan där krävs det en bra mentalitet av hunden.


Det är väldigt noga med att varken godis eller leksak får föras in i ringen och ser domaren att man springer ut och tar upp en leksak ur fickan man bli diskad så det gäller att ha annan belöning redan från grunden. Själv gillar jag inte extern belöning så från mina erfarenheter från Åland lärde jag både L och nu B att belöningen är att jobba med mig i ringen. När vi kommer ut är det roliga slut och jag kör på samma sätt i brukset.


Tyvärr har Finland valt att lägg ribban mkt högre i dom lägre klasserna medans vi i Sverige har gjort det lättare. Jag säger tyvärr för det har blivit så svårt i startklass så jag kan tänka mig att man avstår att ens prova om man får en tuff bruks ras eller vild jakthund som i unga år inte har så lätt att stanna på plan. Rent personligen tycker jag det är bättre om man gör det lättare i nybörjarklasser så att fler börjar träna och tävla med sina hundar. Tror min Gretzky eller Skipper som var vilda hanar aldrig hade kommit till start här.

I plattsliggning klass ett ställer man upp ca 4 meter mellan varandra sedan lägger man ner som vi gör i klass 2, lägger ner en och en från höger till vänster, lämnar hundarna inom synhåll i en minut och återgår sedan. Hundarna sätts upp från vänster till höger en och en. Inte så lätt att lära in med en ung buse som har myror i barallorna och lyssnar på allt.


Foten är redan i klass 1 i fritt följ, det kommer först i högre klass i brukset i Sverige men det ska dom redan klara av här i startklass. Började dessutom med språng mars och långsam marsch ingår. Igen så tycker jag helt personligt att det har varit svårt att behålla mina kaxiga hanar i ringen i unga år och föredrar ett koppel tills dom får lite mognad och erfarenhet. Inget kan hända och dom får aldrig chans att lära sig att det kan vara roligt att springa ut ur ringen och leka men ngn annan hund. Nej då anser jag att den väg vi i Sverige har valt är bättre och lockar flera att börja träna med sina hundar.

I Finland ska även tävlingsringen var markerad så här var det plastbrand på stolpe. Nu ser man ju inte det men det blåste ngt för djävligt hela helgen så banden piskade, smattrade och ven så väldigt många hundar fick problem med det.

 


Men nog om detta. Nu började resan och med stor spänning och förväntan skulle jag se om timmarna under vintern i kallt ridhus skulle ge ngt resultat    Mentalt hade jag förbetett mig på att ta många dk och bryta med Bella ifall hon försökte springa ut eller reagerade på banden.

Vaknade tidigt efter ett kvälls pass på Zum och tyckte det var konstigt att inga hundar ville gå ut ända tills jag insåg att klockan var 05.20 och jag var påklädd och klar    Vilade till 06 sedan tog vi en promenad innan jag lämnad G hos föräldrarna och bilade upp till Grisslehamn. Tänk att solen skiner för fullt så tidigt  


   


Åkte direkt till klubben för att rasta och träna lite inne jag checkade in på hotellet. När jag kom tillbaka hade vinden från Sibirien dragit in och det var riktigt jäkla omysigt och svinkallt resten av dagen. Ögonen rann när man gick i motvind, bandens smattrade så det var svårt att höra Tl.


 

L startade som nr 2 i segrarklass som det heter i Finland och hon uppförde sig verkligen skumt redan vid mentala kontrollen. Såg låg och rädd ut och ville inte riktigt gå in i ringen vilket jag tolkade som att plastbanden störde henne. Trodde faktiskt jag skulle tappa henne och att hon skulle dra till bilen men till min glädje höll hon ihop riktigt bra trotts att hon inte var sig lik. När man ska gå tillbaka till hundarna efter plattsliggningen ska man gå runt från höger sida och ställa upp 3 meter bakom vid markerad kon. Det har jag aldrig tränat på då vi i Sverige återgår på vänster sida så hon blev lite förundrad vilket är bra.

På inkallningen satte hon sig.

Fick väldigt mkt beröm av Ralf över mitt sätt att hantera L vilket värmde. Jag tänker ju inte själv över hur det ser ut utan försökte bara rama in och få henne att slappna och ha roligt. Att få en 9 på helhet när jag trodde hon skulle dra kändes väldigt glädjande  

När jag kastade metallapporten blåste det så mkt så vinden kastade tillbaka apporten och den hamnade precis vid sidan om hindret så det blev en nolla. Såklart besviken på mig själv över mitt dåliga kast men trotts det var jag otroligt lycklig efter vårt program. Jag jobbade hela tiden med min hund så hon valde att stanna kvar trotts att hon tyckte det var jätte jobbigt inne på plan och när vi dessutom vann blev glädjen, som Ni kan se ännu större trotts andra pris  


       

 

Så var det Bella bus tur och jag var jätte nervös   Startade som nr 4 och självklart var den mentala kontrollen INGET problem, hon kröp in i hans famn och ville stanna där.

Blev paff när man nästan direkt får starta med språng marsch i foten men hon höll ihop otroligt bra ända tills läggande under gång, precis när jag kommenderar tittar hon på banden som ven till och jag fick ta ett snabbt dk.


Fjärren som hade fungerat perfekt med onsdagsgruppen var bortglömd och hon fattade inte alls vad jag menade med sitt. Fokuseart och fin tittade hon på mig men sa ” matte det där är en ny övning, vad menar du?”  


När jag tävlade på Haninge ville hon hela tiden springa till TL men det lät jag henne inte göra nu utan jag höll henne kort och plockade in henne inför varje moment. Satan vad jag är impad över min tös. Knappt hade hon fått sova ngt på natten, åka båt och komma till helt ny klubb och så bara hålla ihop betydligt bättre än vad jag vågats hoppats på. Jag var nog gladast på pallen igen  


       


Avslutade dagen med en härlig promenad och försökte få till fjärren men den förstod hon inte alls min tös   

Matte åt god middag och dogsen tuggade på ben sedan fick vi ngr få timmars god sömn innan ngr Svenskar började skrika och bråka i korridoren halva natten  


         


Söndag och ny tävlingsdag. Soligt men kallare och fortfarande vind men inte lika hemsk som i lördags. Redan halv 7 var jag på klubben för en solig promenad och träning   

   


Hittade en kotte jag lekte med Bella och försökte få till sittandet på fjärren. Ralf såg vad jag höll på med och undrade nyfiket vad det var för övning jag höll på med?  


 Startade som nr ett och då var hon trött. Märkte att det var jobbigt för henne så jag peppade henne lite och tog ngt dk här och var för att stötta henne. På fjärren fick jag ta ett dk och då satte hon sig upp med betyg 6. ”Det var kotten ” utbrast jag förtjust och vi skattade alla hjärtligt   

Så fort jag var klar inne på plan åkte jag till mitt hotell och åt frukost så jag missade prisutdelningen men jag var hungrig.


 Vi höjde oss betygsmässigt dag två med ytterligare ett första pris och en andra plats.

Tycker hon är enorm min ostbåge    Så ung och ändå håller ihop så fint trotts att bo på hotell och ytterligare en natt utan sömn.


  

  


Så var det Lizzies tur som kändes i betydligt bättre mental form. Mer öppen och frimodig utan låsningar  Däremot lite trött och inte lika rapp som vanligt.


               


Jag hade gott om tid på mig så jag rastade mina hundar och satt kvar så länge som möjligt och gaggade med trevliga medlemmar och kollade lite på eliten    Förundras över saker som att L inte klarade vittringen i eliten men nu har haft tre raka 9:or på det i klass 2    Men framför allt så är jag så enormt stolt och glad över mina duktiga hundar    Tänk att hamna på pallen på alla 4: ra tävlingar, det lär jag inte göra om så många gånger.


       


Tack för i år Åbsk och ert trevliga bemötande    På återseende/ Susan   

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se